Forskning

Syftet med studien är att studera hur kunskap bidrar till värdehöjande aktiviteter i fastighetsföretag. Målsättningen var att skapa förståelse för hur aktiviteter för att främja kunskapsspridning uppfattas i fastighetsbolagen samt vad som motiverar individer att dela med sig av sin kunskap. En första fråga är varför man bör dela med sig av sin kunskap? På den frågan finns det egentligen fyra olika svar beroende på personlighet: vad som är mitt är ditt (man ser alltså sin egen kunskap som något naturligt att dela med sig utav till sina kollegier), man får ersättning för att dela med sig, moralisk vilja till jämställdhet och dela med sig till personer av högre rang.

För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 16 frågor som skickades ut till 140 företag där 71 valde att svara på enkäten. Ur studien kunde Sofia och Gunnar konstatera att respondenterna ansåg sig ha tillräcklig kunskap om tekniken i sina fastigheter samt om sina kunder. Däremot kunde de själva konstatera att de hade brister avseende ledarskap och grupprocesser. Studien kunde även visa att de former för kunskapsspridning som främst användes i företagen var telefon och möten. Däremot så användes mentorskap, utvärderingar, benchmarking, policydokument och guidelines i mindre utsträckning för detta. Det som främst motiverade respondenterna till kunskapsspridning var för att kunna göra ett bra jobb

samt för att få möjlighet att göra mer utmanande saker i framtiden. Anmärkningsvärt här är att ingen svarade att möjlighet till högre län eller liknande påverkade deras beslut. Den nytta som respondenterna framförallt såg med att arbeta med kunskapsspridning var att företaget kan spara pengar. 44% av respondenterna svarade att de trodde på ökade kostnader för företaget på grund av bristande kunskapsspridning.

De slutsatser som kan dras av studien är att framförallt:

1. Företagen behöver matcha kunskapstypen med adekvata kunskapsspridningsaktiviteter.
2. Företagen kan tjäna pengar på att använda bättre anpassade incitament för kunskapsspridning.
3. Om 1 & 2 görs kan detta troligtvis minska de ökade kostnaderna.

Alla medlemsstater i EU ska presentera nationella handlingsplaner för en effektiv slutanvändning av energi och energitjänster, enligt EG-direktivet 2006/32/EG. EG-direktivet riktas mot all energianvändning inom berörda länder, men då bostadssektorn står för 41 procent av energianvändningen i Europa så är arbetet med att energieffektivisera bostadssektorn av stor vikt.

Det finns flera olika möjliga åtgärder för att energieffektivisera fastigheter inom bostadssektorn, som till exempel tilläggsisolering, byte till energieffektivare fönster och effektivare uppvärmningssystem. Men brukarna av fastigheterna påverkar också en stor del av fastigheternas totala energianvändning. Ett verktyg för att tillsammans med brukarna få ner energianvändningen i bostadsbeståndet kan vara individuell mätning och debitering av värme och vatten (IMD). Tidigare studier av IMD visar på en energibesparing på mellan 10−20 procent för värme och mellan 15−30 procent för varmvatten. Det är främst i Tyskland, Danmark och Schweiz som värme och vatten mäts individuellt i flerbostadshus. I Sverige finns IMD installerat i 1,2 procent av totalt 2,4 miljoner lägenheter och då främst hos kommunala fastighetsbolag. Det har skett en ökning av installationer i Sverige på senare år främst på grund av ökad miljömedvetenhet och utvecklingen av billigare och bättre komponenter. Undersökningar visar dock att IMD inte alltid är ekonomiskt lönsamt för fastighetsägarna, beroende på installationskostnader och energibesparingens storlek. Dessutom har dagens tillgängliga tekniker för att individuellt mäta värmen stora brister.

Det finns begränsat med forskning om hur hyresgäster och fastighetsägare upplever IMD och hur de påverkas av bristerna i mätningarna, vilket jag vill undersöka med min forskning. I Eslöv har 80 intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes hemma hos varje enskild hyresgäst. Även en enkät skickades ut till 1 800 hyresgäster i Helsingborg, med 692 svarande. Intervjuerna genomfördes under oktober 2008 och enkäten skickades ut under november 2008.

Resultaten av intervjuerna visar att många är irriterade på de individuella mätningarna, men många hyresgäster har också missförstått hur mättekniken fungerar. Samtidigt anser majoriteten av alla hyresgäster att de endast har fått lite eller ingen information från fastighetsägaren om mätningarna. Majoriteten av alla svarande anser också att de som har en högre temperatur i sin lägenhet ska betala mer än de som har lägre temperatur, vilket indikerar på ett visst behov av IMD. Men, för att komma ifrån irritationen runt IMD, så tror jag att mätteknikerna måste förbättras avsevärt samt att informationsmängden till hyresgästerna ökas.

Fastigheter upplevs inte som den hetaste av branscher. Trots det ibland svala intresset är fastighetsbranschen ända en viktig faktor i samhället: vi ska alla ha någonstans att bo och stora värden finns placerade i tomter och byggnader. Det är också ett internationellt etablerat forskningsfält. Det finns alltså all anledning att branschen får den uppmärksamhet den förtjänar. Det är utgångspunkter för denna antologi skriven av forskare vid Enheten för fastighetsvetenskap vid Urbana studier. Fastighetsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne: ekonomi, juridik, teknik. liksom beteende- och samhällsvetenskap finns representerade. I denna antologi vill vi lyfta fram ämnets bredd utifrån fyra teman. En marknad i förändring speglar såväl politiska som ekonomiska drivkrafter, medan Ökat fokus på miljö visar hur miljöaspekter blir alltmer centrala för fastighetsmarknadens utveckling. Temat Företagen fokuserar på företagen utifrån strategiska perspektiv såväl som genusperspektiv. Internationell utblick får avsluta som en påminnelse om att mycket av det som sker på den svenska marknaden är en den lav en global ekonomi.