Nyheter i fastighetsbranschen och i akademin

Sammanfattning 
Vårens första frukostmöte var välbesökt och handlade om vad som är nytt inför 2018 både i fastighetsbranschen och i akademin.  Mötet inleddes genom att utvecklingsledare Karin Staffansson Pauli berättade om CFFF:s verksamhet såsom frukostmöten med aktuella teman, forskningsbidrag och stipendier för deltagande i mentorprogram till medlemsföretagens medarbetare, men även till utmärkta examensbeten vid LTH och Malmö universitet.

Vid årsskiftet fick Malmö högskola universitetsstatus och Per Hillbur, prorektor vid Malmö universitet, berättade om vad förändringen innebär och om universitets strategi inför kommande år. Högskolan etablerades år 1998 och i takt med att högskolan har utvecklats har också Malmö stad förändrats, vilket hela tiden har skett i med samverkan mellan högskolan, staden och näringslivet. I det sammanhanget menar Per Hillbur att just CFFF är en unik mötesplats. Malmö universitet går nu in i ett nytt skede och med en ny strategi för att mobilisera både medarbetare och studenter och bygga gemensamma värden. Universitet ska ha hög kvalitet i både utbildning och forskning där de olika vetenskapsområdenas särart och traditioner ska respekteras, vilket är en möjlighet för CFFF att göra ett större avtryck då en relevant faktor nämligen är samverkan medan en annan handlar om internationalisering. Ett mål i den nya strategin är att en tredjedel av verksamheten ska vara forskning, vilket motsvarar 100 miljoner kr och hittills har lett till följande: fyra nya forskningsprogram, tolv nya forskarnätverk och cirka 100 nya forskare varav 50 till 60 är doktorander. Arbetet inkluderar tydliga sökstrategier för extern finansiering från bland annat EU, genom fundraising och stöd till yngre forskare. Vidare ska utbildningen vara vetenskapligt förankrade med pedagogiskt ämnesinnehåll och främja livslångt lärande. Ett mål är också att skapa starka akademiska miljöer som är gränsöverskridande, vilket handlar om att skapa forskningsmiljöer, strategiska partnerskap och internationella universitetssamarbeten.

Fastighetsbolaget Trianon står i begrepp att utveckla köpcentret Entré, vilket Anna Heide, affärsutvecklingschef vid Trianon berättade om. Trianon ska vara en långsiktig ägare, byggare och förvaltare av fastigheter i Malmö och har en expansiv tillväxtstrategi som innebär förvärv, byggnation och förädling av nuvarande bestånd. I framtiden satsar bolaget långsiktigt mer på bostäder och samhällsfastigheter och mindre på handel och kontor. Köpcentret Entré har en tragisk historia och köpet 2017 innebär en utmaning för Trianon, men Anna Heide menar att området runt Värnhem med Kirseberg och Ellstort numera är inne i ett expansivt skede vilket innebär växande köpkraft bland de boende samtidigt som både staden och fastighetsbolagen satsar på området. Öppningen av Östervärn station skapar nya flöden med rörelse runt köpcentret. Idag är 63 % av Entrés 40 000 kvadrameter uthyrt och Trianon satsar på en blandning av samhällsservice, aktiviteter, restauranger och kultur. I det ena huset blir det fortsatt handel i bottenvåningen, medan andra våningen, kommer att innehålla samhällsservice i samarbete med Malmö stad som en förskola och eventuellt en privat gymnasieskola. Högst upp där det redan finns biograf och restaurang kommer ett idrottssportcenter, Extremezone, att etableras. I hus 2 har avtal slutits med en vietnamesisk restaurang, men här finns även bageri och samhällsservice i form av en del av stadsdelsbiblioteket i Kirseberg och Folktandvåren kommer att flytta in. Slutligen finns det en förhoppning om att även Konstmuseet ska finnas i huset i framtiden.

Under morgonen presenterade Birgitta Vitestam-Blomqvist, doktorand vid Malmö universitet, sin alldeles färska avhandling ”Mitt hem och min ekonomi”- en studie av hur bostadsrättsköpare kalkylerar. I avhandlingen undersöker Birgitta Vitestam-Blomqvist hur människor gör när de ska köpa en bostad, vilket kan vara deras livs största affär och hur den förhåller sig till den egna privatekonomin och bostadsrättsföreningens ekonomi i form av föreningens årsredovisning. Utgångspunkten har varit att undersöka vilken roll årsredovisningen har spelat för beslutet om att köpa bostadsrätten, men också andra faktorer, underlag och hjälpmedel beslutet är baserat på.  Studien grundar sig på 17 djupintervjuer gjorda från år 2013 och framåt med köpare i medelklassen, vilka har berättat om hur de gjorde och hur de tror att det ska bli. Det som tydligast framträder som en grund för beslutet är betydelsen av att känna sig hemma i lägenheten. I avhandlingen finns det flera olika berättelser från skilda delar av Malmö.

Birgitta Vitestam-Blomqvist använder sig av det som inom redovisningområdet kallas för kalkylativ praktik och där man väver in både ekonomiska och sociala faktorer. Det handlar om habitus, som har var man är född, uppvuxen, föräldrar och utbildning att göra, socialt och kulturellt kapital, men också om känslor. I studien kommer Birgitta Vitestam-Blomqvist fram till att beslutet om köp handlar om en given plats och ett nytt boende, men också pengapåsen, det vill säga privatekonomin och föreningens ekonomi. Ofta är köparna väldigt nöjda med sina köp och rättfärdigar sina beslut i efterhand. Slutligen konstateras att det är fem faktorer som är avgörande för beslutet vid köp av en bostadsrätt: pengar, identifkation, omsättningsbarhet, föreningens ekonomi och framför allt att lägenheten ska vara ett hem. Det är något att ta med sig vid planeringen av bostäder. Kontakta Birgitta Vitestam-Blomqvist för mer information: birgitta.vitestam-blomqvist@mau.se

Nästa frukostmöte äger rum den 22 mars – boka in datumet i almanackan redan nu!

Hälsningar
Ann-Charlotte Lyvall