Sammanfattning från frukostmöte 2014-04-10 “Hållbart stadsbyggande”

Frukostmöte den 10 april handlade om hållbart stadsbyggande.

Andreas Ivarsson, affärsområdeschef på Diligentia, inledde morgonen med att berätta om stadsdelen Masthusen i Västra Hamnen i Malmö, som har certifierats som en BREEAM community. En BREEAM community ska bidra till en god totalmiljö, där allt från grönska till buller till dagvattenhantering till sociala frågor med mera mäts och värderas enligt en förutbestämd skala.

Diligentia har pekat ut tre fokusområden för stadsdelen Masthusen; aktivitet året runt, odling/grönska och konst/kultur och arkitektur. Det sistnämnda är det som är svårast att påverka själv, men anses ändå som så viktigt att Diligentia vill ha det som ett fokusområde för Masthusen.

På frågan om varför ett privat företag lägger ner resurser på en BREEAM-certifiering, så finns det flera utgångspunkter. Dels för att det är framtidens melodi som definierar vad en hållbar stadsdel är och en stor hjälp vid mätning och utvärdering av hur väl man lyckas med sitt hållbarhetsarbete och dels för att ”man kan inte längre bara räkna pengar”, som Andreas Ivarsson uttrycker det. Några av de hållbarhetsområden som Diligentia arbetar med är:

  • Klimat och energi
  • Interaktion med angränsande områden
  • Skapa en tydlig identitet
  • Bevara nuvarande ekologi
  • Goda förflyttningsmöjligheter
  • Effektiv resursanvändning
  • Möjlighet för affärsverksamhet
  • Byggnadernas utveckling ska bidra till områdets utveckling

Efter genomgången av stadsdelen Masthusets BREEAM-certifiering och aktiva hållbarhetsarbete tog Peter Parker, lektor i urbana studier, över taktpinnen. Liksom Andreas påpekade tog även Peter upp att det finns det en del utmaningar med att bedriva hållbarhetsarbete enligt förutbestämda internationella certifieringar, då det oftast krävs lokala anpassningar som måste diskuteras fram under arbetets gång. Internationellt finns det många olika system med olika utgångspunkter och ingångsvärden, som har olika betoning beroende på i vilka länder de har utvecklats. En renodlad svensk hållbarhetscertifiering finns inte idag. Ett sådant arbete kan inte bedrivas av enskilda parter, utan det måste branschen göra tillsammans med offentlig förvaltning, byggföretag och andra aktörer. Dock gäller det att skynda långsamt, då det ut legitimitetssynpunkt finns ett värde i att ha en internationellt gångbar certifiering.

Peter Parker visade på varför verksamheter tjänar på att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Några fördelar som lyftes fram är att en hållbarhetscertifiering är en kvalitetsstämpel, synliggör aspekter som annars inte varit direkt tydliga samt ett bra förhandlingsinstrument mot offentlig planering. Att bedriva hållbarhetsarbete enligt en relativt fördefinierad process är också ett bra sätt att strukturera det interna arbetet och bra för lärande och samarbete.

Mötet avslutades med att påminna om CFFF:s årsmöte som är torsdagen den 15 maj kl 11.00, då det även kommer att en paneldebatt och stipendieutdelning.