E-handel – vilka fastighetsägare ser möjligheter där andra ser hot?

Sammanfattning

Utvecklingsledare Karin Staffansson Pauli inleder frukostmötet med en kort presentation av föreningen Centrum för Fastighetsföretagande. Dagens frukostmöte handlar om vilka i fastighetsbranschen som ser möjligheter där andra ser hot när det gäller e-handeln.

Christian Berglund, Regionchef hos Catena – ett företag som nyligen fick utmärkelsen Årets nytänkare i fastighetsbranschen för sitt sätt att fånga möjligheterna med e-handel, konstaterar att logistikfastigheter traditionellt uppfattas fyrkantiga lådor med långa kontrakt, men digitalisering och e-handeln har medfört att man som fastighetsägare måste tänka på nya sätt. Citylogistik är en av utmaningarna då den så kallade ”blue dot consumer” använder mobilen som en fjärrkontroll och därmed kan få sina inköp levererade gratis direkt till hemmet, vilket medför att stora mängder gods ska in i städerna. För att skapa lönsamhet krävs samarbete mellan alla aktörer så att godsbilarna går fulla både in och ut från städerna. Den digitala handeln växte under 2017 i absoluta tal snabbare än detaljhandeln och dagligvaruhandeln storsatsar genom att skapa ”dark stores” – lokaler med varor där kundernas beställningar plockas ihop. Flera stora internationella drakar inom digital handel såsom Amazon och Alibaba är dessutom på väg in på den svenska marknaden. Frågan är då var lagerlokalerna ska finnas – i eller utanför staden och hur man tänker kring det när staden förtätas?  När godsterminalerna exploderar av alla paket lokaliserar gärna e-handeln sina lokaler runt dessa. Sammantaget leder det till kortare kontrakt för logistikfastigheter. Catena arbetar tillsammans med sina kunder för att skapa designade lagerlokaler, som t. ex. Boozt huvudlager i Ängelholm som är en ”autostore”, det vill säga helautomatiserad,  vilket kräver mindre golvyta, mer mindre personal, kortare tid och därmed snabbare leveranser. Senast in i e-handeln är livsmedelsgrossister för uteätamarknaden som bland annat Svensk Cater.

I Helsinborg agerar man på olika sätt för attskapa konkurrenskraft genom att stödja förutsättningarna för näthandeln. Claes Malmberg, enhetschef för Helsingborgs stads näringslivsutveckling, börjar med att berätta om Helsingborgs långa handelstradition och att handeln på allvar kom i gång för stadens del år 1857 då Danmark avskaffade Öresundstullen. Nu vill Helsingborgs stad skapa bättre förutsättningar för e-handeln och i staden finns redan flera mogna e-handelsföretag såsom IKEA, Tailorstore, Stenströms, men också många nyare företag. En bidragande orsak till det är närheten till utbildning och forskning inom service management och logistik på Campus Helsingborg (Lunds universitet), men även den näringspolitik med tydliga satsningar på e-handeln som staden bedriver.

Benedikte Borgström, lektor i transport management vid Malmö universitet, forskar kring hur den nya tidens transporter påverkar oss och våra städer. Tidigare forskning in om logistik och transporter har varit inriktad på leverantörskedjan, men nyare forskning handlar mer om tjänsteproduktion eller så kallad tjänstefiering. Det uppstår nya marknader, tjänsteinnovation med mindre aktörer och fler leveranssätt och moderna lagerlokaler. Samtidigt innebär det ökande behovet av transporter ett hot med täta leveranser i värdefulla miljöer och som ett led i arbetet med hållbarhet av transporter i försörjningskedjan arbetar flera företag med uppförandekoder ”supplier code of conduct”.  Det handlar om att skapa effektiv logistik med enhetslaster, ”autostores”, transportmedel, logistikkedjor och terminaler, men hela tiden med kundnyttan i fokus. Det pågår flera löst sammanhållna citylogistikprojekt, som kräver professionell ledning och samordning av de starka krafterna som ofta har kompletterande intressen. I många städer finns gapande tomma butikslokaler på gågatorna och citykärnorna håller på att förändras samtidigt som det finns ett ökande behov av logistiklokaler, men för en hållbar utveckling krävs att fastighetsägaren verkligen lär känna kunden och dennes förutsättningar och behov.