Vad består EU-taxonomin av och hur påverkar den bygg- och fastighetsbranschen? Det var ämnet för CFFF:s frukostmöte den 23 november. Lisa Östling från Wihlborgs Fastigheter och Stefan Karlsson från Ikano Bank var inbjudna för att bringa klarhet i ämnet.
– Att ta sig an EU-taxonomin uppfattas ofta som svårbegripligt, vilket jag kan förstå. Det finns redan många olika ramverk och redovisningsmodeller inom hållbarhetsredovisning. EU-taxonomin är ett försök att standardisera hållbarhetsrapportering och kan beskrivas som ett av flera verktyg inom EU:s Green Deal och, sa Lisa Östling, ESG-Controller på Wihlborgs Fastigheter.
Lisa berättade att taxonomin omfattar 13 olika sektorer, varav bygg- och fastighetsbranschen är en. Varje bransch omfattar flera underkategorier, så kallade ekonomiska aktiviteter. I vår bransch är exempelvis nyproduktion och renovering. Det gäller att analysera om de aktiviteter som är relevanta för ens verksamhet väsentligt bidrar till ett eller flera av EU:s sex miljö- och klimatmål, exempelvis begränsning av klimatförändringarna eller klimatanpassning. För att en aktivitet ska klassas som hållbar ska den inte heller motarbeta eller skada de övriga fem. Dessutom måste bolaget uppfylla ett antal sociala hållbarhetsfaktorer, som också är specificerade i taxonomin.
– EU-taxonomin syftar till att främja hållbar utveckling och öka chanserna att nå EU:s klimatmål. Tanken bakom taxonomin är att göra hållbarhetsredovisning mer transparent och jämförbar mellan bolag. Det övergripande syftet är att kunna styra kapital mot hållbara investeringar. Man vill fånga kraften som finns i kapitalmarknaden, sa Lisa Östling och förtydligade:
Jämförbar och transparent information
– Tanken är att det via EU-taxonomin ska bli enklare för bland annat investerare att fatta välgrundade beslut, baserade på jämförbar och transparent information. För att lyckas med det gäller det att hantera, analysera och förstå stora mängder data. Dessutom krävs samverkan mellan olika funktioner. För att uppnå en hög grad av linjering med taxonomin är det många bolag som behöver göra en strategiförflyttning.
Förhoppningen är alltså att EU-taxonomin ska leda till transparent redovisning av hållbarhetsdata, där möjligheten att jämföra ökar. Vilket i bästa fall kan leda till att beslutsfattare tar välgrundade beslut, som styr mot mer hållbara lösningar.
– Sammanfattningsvis ser jag två utmaningar med taxonomin. Dels att utsläpp från materialanvändning är exkluderade och inte finns med bland kraven, dels att Europas klassificeringssystem inom energi ligger på väldigt olika nivåer, sa Lisa Östling och fortsatte:
– Å andra sidan finns det många möjligheter. Vi får ökad transparens och större finansieringsmöjligheter. Vi sätter också hållbarheten tydligt i fokus på bolagsnivå, när det gäller till exempel energieffektivisering. Hållbarhet i stort kan vara en konkurrensfördel och stärka affären samt positivt påverka ens varumärke. Men taxonomin, mer specifikt, är ett sätt att sticka ut på marknaden mot banker och andra finansiärer.
CSRD en del av taxonomin
Därefter fick vi lyssna till Stefan Karlsson, hållbarhetschef på Ikano Bank, som arbetat med och rapporterat på taxonomin sedan 2021. Han berättade kort om hur hållbarhetsarbetet är uppbyggt inom Ikano, och förtydligade bland annat att taxonomin är en del av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som börjar tillämpas från och med kalenderåret 2024.
– De utmaningar som vi har mött är att det ofta är svårt att veta hur och var vi ska hitta rätt data. Här har den nya taxonomikompassen var till stor hjälp. Att analysera vår investeringsportfölj har inte heller varit så lätt. Ibland har vi frågat oss om det är värt att investera tid i detta, när vi vet hur liten andel som rapporteras i taxonomin. Svaret är att vi gör det på grund av att det är ett lagkrav att rapportera på taxonomin, sa han och tillade:
– Den största fördelen är att vi så här långt har lärt oss väldigt mycket och fortsätter att lära oss, vilket bidrar till bättre beslut inom banken. Inom Ikano Bank samarbetar finans och hållbarhet. Vi inom hållbarhet har lärt oss väldigt mycket av hur finans arbetar och säkerställer dataspårning, som är ett krav inom CSRD.
Många olika tolkningar
Frukostmötet avslutades med en kort frågestund, där det bland annat konstaterades att många tycker att det är svårt att sätta sig in i taxonomin. Och att det fortfarande finns många olika tolkningar av hur den ska tolkas och användas. Samt att det nog kommer att ta ett tag innan allt mognar.
– Det känns som att tåget kört samtidigt som rälsen har lagts, sa Lisa Östling.
– Hållbarhetsresan på Ikano Bank kan liknas vid ett hoprostat kugghjul, där vi har fått kugghjulet att röra på sig. Liknelsen syftar på ökad medvetenhet inom hållbarhet och integrering av hållbarhet inom funktionerna i banken samt hur vi tar bättre beslut, där hållbarhet är en del av beslutsfattandet, sa Stefan Karlsson.
/Lotta Solding