Från en uppväxt på bondgård till att forska om bostadsfrågor i storstäder kan steget tyckas långt. Möt Martin Grander, som precis försvarat sin avhandling om allmännyttan och nu fortsätter forska om bostadspolitik och segregation.
– Jag var väl inte någon urbanforskare som liten precis. Jag föddes på en bondgård i Småland och flyttade senare till en bondgård i Blekinge. In till gymnasiet i Ronneby hade jag 45 minuters bussresa och två kilometers promenad, enkel väg. Det gav mig mycket tid att tänka, säger Martin Grander.
Trots att han gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet blev det studier i statskunskap, i Växjö. Vad som fick intresset för de naturvetenskapliga ämnena att så småningom glida över till statskunskap minns han inte riktigt så här i efterhand.
Martin Grander,
doktorand Malmö universitet
– Jag hade en väldigt bra lärare i svenska som peppade mig i mitt skrivande. Kanske påverkade hon mig? Att komma till Växjö kändes hur som helst som att komma till en riktig storstad och jag hade fina år där. Jag kom allt mer att intressera mig för politikens betydelse för de små frågorna. Min kandidatuppsats handlade om demokratiprocesser på medborgarnivå, säger Martin Grander.
Medborgarinflytande
Till Malmö kom han 2002, för att läsa en kurs i projektledning på Malmö högskola. Hans idé om ett projekt om medborgarinflytande föll både några kurskamrater och Ungdomsstyrelsen i smaken. Ungdomsstyrelsen gjorde det möjligt för Martin och hans studiekamrater att skapa en medborgarkanal på stadsdelsnivå, i en tid då Facebook ännu inte fanns.
– Vi skapade en digital plattform, med koppling till Malmö stads hemsida, för att medborgarna enklare skulle kunna skapa kontakt med sina politiker. Under den här tiden fick jag upp ögonen för det lokala föreningslivet och bostadsbolagens arbete ute i stadsdelarna. Samtidigt kom jag i kontakt med forskare på Malmö högskola, bland annat Mikael Stigendal. Han hade många idéer om ungdomars utanförskap och vikten av det lokala arbetat i till exempel föreningslivet, minns Martin Grander.
Idén om en medborgarplattform gav alltså många ringar på vattnet. Martin och hans kurskamrater höll plattformen levande i åtta år, fram till 2010. Parallellt med detta arbete blev Martin Grander anställd på Malmö högskola. Tillsammans med Mikael Stigendal fick han 2011 ett uppdrag av SKL att undersöka hur allmännyttan arbetar med bland annat social integration.
– Dubbelheten i lagstiftningen för allmännyttan intresserade mig redan då: att vara både affärsmässig och samtidigt ha ett ansvar att tillhandahålla bostäder för alla. 2013 påbörjade jag mina doktorandstudier på Malmö högskola, om just allmännyttan.
Avhandling om allmännyttan
I oktober 2018 la Martin Grander fram sin avhandling: For the benefit of everyone? Explaining the Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality. Väldigt enkelt uttryckt kommer han där fram till att allmännyttan i dag, trots väldigt ändrade förutsättningar och spelregler, har samma grunduppdrag som när Per Albin Hansson lanserade folkhemstanken. Bilden av hur allmännyttan fungerar i dag är dock långt ifrån enhetlig.
– Det finns klara skillnader mellan kommunerna i hur man använder allmännyttan. Till viss del går skillnaderna att förklara med politiskt styre. Generellt kan man säga att företag i traditionellt vänsterstyrda kommuner oftare är mer generösa när det gäller uthyrningskraven. De har ofta också ett högre krav på att bygga fler bostäder, säger Martin Grander och fortsätter:
– Men hur de olika fastighetsbolagen agerar hänger också mycket på ledningen och företagskulturen. Fastighetsbolagen kan skapa mycket, om de vill, och är ofta ganska frikopplade från politiken. De kan dock inte skapa en enhetlig bostadsmarknad på egen hand. Den framtida lösningen tror jag ligger i mer samarbete och mer dialog mellan allmännyttan och andra fastighetsbolag.
Han understryker att det är hög tid för politikerna att välja väg:
Saknas en vision
– Det saknas en vision för hur den sociala bostadsfrågan ska lösas! En del talar om social housing och det kan kanske fungera på så sätt att de som i dag faller mellan stolarna då lättare kan få tak över huvudet. Eller så ger politikerna allmännyttan rätt förutsättningar för att lyckas med sitt uppdrag.
Martins engagemang i bostadsfrågan går inte att ta miste på. Under sin doktorandtid har han bland annat även hunnit delta i Hyreskommissionen, som under 2017– 2018 såg över hyressättningssystemet och hyresrättens framtid. Han är också södra Sveriges ordförande i Föreningen för samhällsplanering (FFS). Samt har nyligen varit med och tagit fram kunskapsöversikt om flyttkedjor, som presenteras den 30 november 2018.
– Bostaden är en så otroligt viktig del av en människas liv. Utan ett gott boende så är sannolikheten större att halka snett. Bostaden är viktig för att skapa ett jämlikt samhälle.
Bred forskningsplattform
Knappt har hans doktorandstudier avslutats förrän Martin Grander kliver in i nästa forskningsprojekt om, föga förvånande, bostadspolitik och segregation. Tillsammans med Tapio Salonen och med finansiering från Formas och kommunala fastighetsföretag ska han bygga upp en forskningsgrupp på Malmö universitet om offentlig bostadsförsörjning och segregation. Institutionerna Urbana studier och Socialt arbete har anställt två doktorander vardera som inledningsvis, tillsammans med Martin och Tapio, ska skapa en bred plattform med ambitionen att bidra till både teori och praktik.
– Forskning måste leda till samhällsförändring. Den är inte intressant om den inte omsätts i praktiken eller leder till förändrade levnadsvillkor, avslutar Martin Grander.
Ladda ned Martin Granders doktorsavhandling eller läs mer om hans forskning på hans personliga webbsida.
/Lotta Solding