Anne Landin är professor och chef för avdelningen för Byggproduktion på Lunds Tekniska Högskola. Kvalitetsteknik i byggbranschen löper som en röd tråd från hennes doktorandtid och framåt. I dag forskar hon bland annat om förtätning av städer, energirenovering och hållbart byggande.
– När det gäller hållbart byggande tror jag att en av de viktigaste frågorna är att sluta titta enbart på produktionskostnader. Istället behöver vi prata mer om livscykelkostnader. Vi behöver längre perspektiv och jag tror att branschen sakta håller på att svänga, säger Anne Landin.
I dag är Anne Landin alltså forskare och avdelningschef på LTH. Men att det var här hon skulle hamna var långt ifrån självklart från start. Hon växte upp i Malmö och gick på fyraårig teknisk linje på gymnasiet, på Pauliskolan. Ingen av hennes föräldrar hade akademisk bakgrund.
– När jag tog studenten tänkte jag att detta med teknik inte var något för mig. Istället valde jag att läsa ett år teoretisk filosofi i Lund, för att ta reda på vad som finns bakom allt det här. Det var hur spännande som helst, men efter det året insåg jag att det ju finns en praktisk verklighet och så föll valet på att utbilda mig till civilingenjör; inriktning väg och vatten på LTH, berättar Anne Landin.
Anne Landin, professor, avdelningschef Byggproduktion, LTH
Intresse för kvalitetsfrågor
Efter fyra års studier fick hon 1988 arbete som kvalitetsingenjör på SIAB i Helsingborg, där hon stannade i två år. Kvalitetsfrågor var vid den här tidpunkten en ganska ny aspekt inom byggbranschen och Annes intresse för området växte sig allt starkare.
– Jag försökte implementera det här tänkesättet på min arbetsplats och tänkte att här finns nog en potential; det här borde gå att göra bättre. Jag tänkte också att någon borde forska på kvalitetsteknik inom byggbranschen och sen tänkte jag att denna någon kanske är jag?
Sagt och gjort. Anne Landin hörde av sig till LTH där hon fick gehör för sina idéer, hjälp att söka pengar och inleda en forskarkarriär. Som enda kvinnliga doktorand inom ett relativt nytt ämnesområde såg hon till att skapa sina egna förutsättningar. Hon hittade till exempel en handledare och forskarkollegor på Ekonomicentrum.
När det gällde att lägga fram sin doktorsavhandling valde hon än en gång sin egen väg. Istället för att skriva avhandlingen på svenska, vilket var modellen på LTH på den tiden, tittade hon runt bland andra fakulteter och universitet för att få inspiration. Valet föll på att skriva en sammanläggningsavhandling, baserad på fyra godkända och publicerade akademiska artiklar (på engelska), med en tillhörande och sammanlänkande ”kappa”.
Först i Sverige
Hon blev därmed först i Sverige att skriva en sammanläggningsavhandling inom ämnet byggproduktion: ”Impact and quality management in the Swedish construction process.” I dag är detta den gängse modellen för avhandlingar.
– Jag hittade en väg fram som passade för mig. Det tog visserligen tio år att få ihop doktorsavhandlingen, men jag födde också tre barn under de åren. Det kändes ganska naturligt att forska, om än inte som ett helt självklart val. Men jag trivdes här och väljer ofta att göra det jag tycker är roligt och viktigt, säger Anne Landin.
Efter disputationen fick hon en lektorstjänst, undervisade och var kursansvarig samt deltog i några mindre forskningsprojekt. 2007 fick Anne Landin en lärarutmärkelse och valdes in som medlem i den pedagogiska akademin (ETP). Året därpå fick hon sin tjänst som avdelningschef, som första kvinna på stolen. Och 2009 blev hon professor. Hon har också en rad styrelseuppdrag, bland annat som ordförande i Stiftelsen Michael Hansens Kollegium (ett studentboende), som ordförande i byggsektionen inom Svenska förbundet för kvalitet (SFK) och som medlem i styrelsen för Byggrådet.
Ledning, forskning och undervisning
I dag fördelar Anne Landin sin tid mellan ledning och administration, undervisning och forskning. När det gäller forskning har en del av hennes senaste forskning handlat om förtätning av städer och hur förtätningen ska kunna genomföras med både garanterade ljudmiljöer och god närhet till befintlig infrastruktur. Hon har bland annat forskat om det som kallas vertikal förtätning; att bygga på höjden på befintliga hus.
– Finessen med den här typen av påbyggnader är att de ofta kan finansiera en energirenovering av resten av husen. Vilket i sin tur innebär att fler kan få bostäder och fler kan bo energismart, säger Anne Landin.
Bland de pågående och framtida forskningsprojekt som Anne är involverad i nämner hon bland annat två projekt: Urban Tranquility och Green Urban.
– Jag vill titta mer på förtätning och renovering, gärna kopplat till cirkulär ekonomi. En fråga som intresserar mig är möjligheten att dels klassa om betong och dels att återanvända betong i byggen. Tänk att få till en begagnad-marknad för betong, det hade varit en stor miljövinst, säger Anne Landin.
/Lotta Solding