Energisituationen i Elområde 4 är minst sagt ansträngd. Efterfrågan på el har aldrig varit större samtidigt som tillgången aldrig varit lägre. Hur blev det så här och hur ser framtidens energilösningar ut? Det var ämnet för CFFF:s frukostmöte den 8 mars 2023.
– De senaste 20 åren, sedan Barsebäck lades ned, har det gjorts allt färre investeringar i ny kraftproduktion i Sydsverige. Samtidigt har vi haft tillväxt och en kraftig digitalisering, sa Per Tryding, vice vd och policychef för Sydsvenska handelskammaren, när han inledde frukostmötet.
En starkt bidragande orsak till dagens situation är att Sverige delats in i fyra elområden. Grundtanken med elområden är att de ska visa var nätet behöver byggas ut, så att flaskhalsar successivt försvinner och ett stort gemensamt område kan bildas. I Sverige har utvecklingen dock varit en annan. Per Trydings beskrivning av vad ett svenskt elområde är talade sitt tydliga språk:
– Ett elområde är ett område där man bortser från att det finns några flaskhalsar inom området när man sätter priser. Alltså ingen friktion alls när det kommer till elöverföring. Men när det gäller överföring av el mellan våra elområden så tar man hänsyn till att det finns överföringsbrister, sa Per Tryding och fortsatte:
Svenska elområden är bromsklossar
– Enligt EU ska elområden fungera som en mekanism för att jämna ut elpriset mellan olika områden. Men i Sverige har systemet i stället blivit en bromskloss. Våra elområden bygger barriärer. Jag tycker att Sverige borde vara ett enda elområde, på samma sätt som i flertalet länder i övriga Europa.
Så, vad göra i ett läge som detta? Några lösningar som står till buds är att bygga nya elledningar och kraftverk. Eller att utnyttja vind- och solel mer. I båda fallen kan tillståndsprövning och regelverk fördröja processerna. En tredje lösning kan vara att försöka ”rädda tillbaka” Öresundsverket i Malmö.
– Det pågår arbete nu för att rädda Öresundsverket. Det skulle kunna producera 600 megawatt el, vilket ju utgör en stor del av de 1 000 megawatt som saknas i elområde 4. Men det har varit svårt att få engagemang för frågan bland politikerna i Stockholm, avslutade Per Tryding.
Därefter fick vi två exempel på hur fastighetsföretag arbetar med sänka sina energikostnader. Först ut var Jonas Larsson, energi- och miljöchef på Stena Fastigheter. Trots hårt arbete med att minska företagets användning av värme, vatten och fastighetsel har Stena Fastigheter sett drastiskt ökande energikostnader de senaste åren.
Containerlösning för batterilagring
– Vi har till exempel 163 solcellsanläggningar och satsar också mycket på batterilager. Här samarbetar vi med Battery Loop, ett företag som arbetat fram en containerlösning för stora batterilager. I dagsläget har vi sex sådana batterilösningar, varav en snart ska tas i bruk i Malmö. Anläggningen laddar sina batterier när priset är rätt och går in och stöttar upp elproduktionen vid behov. Vi använder dem både tillsammans med köpt el och i kombination med solceller, sa Jonas Larsson.
En containeranläggning kan dock inte placeras var som helst, på grund av framför allt storlek, utseende och tyngd.
– Vi lär oss i steget och diskuterar löpande en rad olika frågor med Battery Loop. Att ha en battericontainer på tak fungerar inte medan det går bra att placera dem i garage, sa Jonas Larsson.
Därefter var det Mari-Louise Perssons tur, miljö- och energichef på Riksbyggen. Även hon pratade om batterier och energilagring, via ett pilotprojekt från Bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg.
Återbruk av bussbatterier
– Projektet har drivits under namnet Positive footprint housing och är helt grundat på forskning. Här vill vi undersöka vad som krävs för att bygga den mest hållbara fastigheten. Den lösning vi valt bygger på att energilagring via återbrukade bussbatterier. Ett batteri som inte längre får användas för att köra en buss kan nämligen vara användbart i andra sammanhang, vilket vi ville testa, sa Mari-Louise Persson.
Bland projektets positiva erfarenheter nämner hon att bussbatterierna visade sig ha längre hållbarhet än förväntat. Mari-Louise berättar också om några av projektets utmaningar och lärdomar.
– Kommunikation visade sig vara en utmaning, dels angående själva el-funktionen i sig, dels mellan alla våra inblandade parter. Det visade sig också att batteriernas styrsystem inte varit helt enkla att anpassa till fastigheter, sa hon och avslutade:
– Andra lärdomar är att vi ser effektmarknaden som en kommande joker när det gäller försörjningstrygghet. Vi har också lärt oss att en värmepump eller en elbil kan agera som flex-resurs i ett energisystem. Slutligen har vi diskuterat om fastighetsägare ska vara en del av elmarknaden eller inte. Själv är jag positivt inställd till det, men frågan tål att diskuteras.
/Lotta Solding