Efter nästan två år med digitala frukostmöten bjöd CFFF den 25 november 2021 in till ett frukostmöte på Malmö universitet. Rättssäkerhet och riskexponering för bostadsrätter stod på agendan. Morgonens kunskapsspridare var Niklas Olsson från HSB och Ola Jingryd från Malmö universitet.
Niklas Olsson, HSB Malmö 
Ola Jingryd, Malmö universitet
Niklas Olsson, chefsjurist på HSB Malmö, inledde morgonen med att prata under rubriken ”Bostadsrättens rättsexponering”. Han berättade att nästan en miljon svenskar bor i bostadsrätt. I Malmö bor ungefär en tredjedel av kommuninvånarna i bostadsrätt, vilket är en klart större andel än i Göteborg där hyresrätterna dominerar.
– Något som ibland glöms bort är att bostadsrätt är en boendeform som bygger på engagemang. När du köper en bostadsrätt blir du automatiskt medlem i en bostadsrättsförening och därmed delägare i den. Vilket i sin tur borde leda till ett egenintresse av att engagera sig och hjälpa till, sa Niklas Olsson.
Kritiserad boendeform
Bostadsrätten har kritiserats en del som boendeform, med färska exempel från bland annat Malmö. Niklas sa sig vara positiv till att boendeformen granskas rent juridiskt. Han menade samtidigt att det redan finns en del säkerhetsmekanismer, som kanske inte till alltid utnyttjas till fullo, bland annat möjligheten att delta i årsstämman och engagera sig i styrelsen eller valberedningen.
– Det är viktigt att öka den grundläggande förståelsen för vad en bostadsrätt ens är. Att öka engagemanget bland dem som bor i bostadsrätt är också centralt. I det arbetet har mäklarna en viktig roll. Här arbetar HSB på olika sätt med att förenkla bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar, avslutade Niklas Olsson.
Risker och fallgropar
Därefter var det Ola Jingryds tur, jurist och lektor vid Malmö universitet, att prata om risker och fallgropar vid köp och förmedling av bostadsrätter. Som köpare av en bostadsrätt riskerar du till exempel att bli skadeståndsskyldig om du inte betalar din bostadsrätt.
– När det gäller nyproducerade bostadsrätter handlar det inte ens om ett köp. Här tecknas istället inledningsvis ett förhandsavtal. De risker som finns förknippade med detta är att den utlovade tidsplanen kanske inte håller, vilket kan leda till tvister. Det som kan bli den juridiska frågan är om ett tidsintervall kan anses vara en tidpunkt eller inte. Efter förhandsavtalet tecknar den blivande bostadsrättsägaren ett upplåtelseavtal, sa Ola Jingryd och fortsatte:
– Eftersom du i de här lägena alltså inte räknas som köpare så gäller inte köplagen, som den gör när du köper en begagnad bostadsrätt. Vad som gäller i stället är däremot inte lika tydligt.
Mäklarnas roll
När det gäller mäklarnas roll menade Ola att den gängse uppfattningen är att mäklare inte är skyldiga att kontrollera årsredovisningen, vilket han själv ser som en förenklad sanning.
– När en mäklare gör påståenden om en bostadsrättsförening i sin marknadsföring har de också ett visst ansvar att se till att den informationen är korrekt. Dessutom förväntas mäklarna göra en värdering av bostadsrätten, vilket ju egentligen kräver att de läser årsredovisningen för att få fram ett precist värde, sa Ola Jingryd.
Därefter följde en frågestund där frågor om röstetal på föreningsstämman blandades med diskussioner om de omtalade bostadsrättsföreningarna i Malmö.