[et_pb_section bb_built=”1″ _builder_version=”3.0.106″][et_pb_row _builder_version=”3.0.106″][et_pb_column type=”1_4″][et_pb_image _builder_version=”3.0.106″ src=”https://cfff.se/wp-content/uploads/2012/05/simonsiggelsten.jpg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” always_center_on_mobile=”on” force_fullwidth=”off” show_bottom_space=”on” /][et_pb_text _builder_version=”3.0.106″ background_layout=”light”]
Simon Siggelsten, doktorand LTH & Malmö högskola
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”3_4″][et_pb_text _builder_version=”3.0.106″ background_layout=”light”]
Alla medlemsstater i EU ska presentera nationella handlingsplaner för en effektiv slutanvändning av energi och energitjänster, enligt EG-direktivet 2006/32/EG. EG-direktivet riktas mot all energianvändning inom berörda länder, men då bostadssektorn står för 41 procent av energianvändningen i Europa så är arbetet med att energieffektivisera bostadssektorn av stor vikt.
Det finns flera olika möjliga åtgärder för att energieffektivisera fastigheter inom bostadssektorn, som till exempel tilläggsisolering, byte till energieffektivare fönster och effektivare uppvärmningssystem. Men brukarna av fastigheterna påverkar också en stor del av fastigheternas totala energianvändning. Ett verktyg för att tillsammans med brukarna få ner energianvändningen i bostadsbeståndet kan vara individuell mätning och debitering av värme och vatten (IMD). Tidigare studier av IMD visar på en energibesparing på mellan 10?20 procent för värme och mellan 15?30 procent för varmvatten. Det är främst i Tyskland, Danmark och Schweiz som värme och vatten mäts individuellt i flerbostadshus. I Sverige finns IMD installerat i 1,2 procent av totalt 2,4 miljoner lägenheter och då främst hos kommunala fastighetsbolag. Det har skett en ökning av installationer i Sverige på senare år främst på grund av ökad miljömedvetenhet och utvecklingen av billigare och bättre komponenter. Undersökningar visar dock att IMD inte alltid är ekonomiskt lönsamt för fastighetsägarna, beroende på installationskostnader och energibesparingens storlek. Dessutom har dagens tillgängliga tekniker för att individuellt mäta värmen stora brister.
Det finns begränsat med forskning om hur hyresgäster och fastighetsägare upplever IMD och hur de påverkas av bristerna i mätningarna, vilket jag vill undersöka med min forskning. I Eslöv har 80 intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes hemma hos varje enskild hyresgäst. Även en enkät skickades ut till 1 800 hyresgäster i Helsingborg, med 692 svarande. Intervjuerna genomfördes under oktober 2008 och enkäten skickades ut under november 2008.
Resultaten av intervjuerna visar att många är irriterade på de individuella mätningarna, men många hyresgäster har också missförstått hur mättekniken fungerar. Samtidigt anser majoriteten av alla hyresgäster att de endast har fått lite eller ingen information från fastighetsägaren om mätningarna. Majoriteten av alla svarande anser också att de som har en högre temperatur i sin lägenhet ska betala mer än de som har lägre temperatur, vilket indikerar på ett visst behov av IMD. Men, för att komma ifrån irritationen runt IMD, så tror jag att mätteknikerna måste förbättras avsevärt samt att informationsmängden till hyresgästerna ökas.
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]