Att satsningar på kollektivtrafik är nödvändiga för en hållbar tillväxt är inget nytt. Men på vilket sätt påverkas företag och olika branscher av närheten till tågstationer; spelar till exempel stationens utformning någon roll? Det är några av frågeställningarna i en forskningsansökan som två forskare på Malmö universitet i höst planerar att sända iväg till KK-stiftelsen.
lektor Malmö universitet
I januari 2019 fick Peter Karpestam och Désirée Nilsson, båda anställda på Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet, ett stöd från CFFF på 50 000 kronor. Pengarna har använts till att skriva ihop en forskningsansökan med rubriken Fastigheter och näringslivsutveckling i stationsnära lägen.
lektor Malmö universitet
– KK-stiftelsen kräver att man samarbetar med två externa parter från näringslivet i sin forskning, vilket vi inte lyckades få till förra året. Men nu har vi två samarbetspartner med i vår ansökan, Jernhusen och Tyréns. Vår plan är att sända in ansökan under hösten 2020, med en förhoppning om att kunna inleda forskningen 2021, säger Peter Karpestam.
Han fortsätter:
– Att infrastruktur och tågstationer har betydelse är inte nytt. Men det finns ett forskningsgap, inte minst i Sverige, när det gäller vilken betydelse tåg- och pendeltågsstationer har för var företag väljer att lokalisera sig. Och ännu mer specifikt: hur det påverkar företag i olika branscher.
I ansökan finns tre forskningsfrågor, som kort sammanfattade ser ut så här:
- Hur påverkar närheten till och förekomsten av en tågstation företagens benägenhet att lokalisera sig på olika ställen? Generellt och för olika branscher.
- Hur påverkar typen av tågstation? Till exempel: Stannar både fjärr- och pendeltåg på stationen? Hur är stationen utformad och vilka egenskaper har den?
- Vilka kopplingar finns mellan dessa frågor och arbetsmarknaden respektive pendlingsmönster?
Forskarna kommer att ha tillgång till statistik och data från forskningsplattformen SAAREL (Spatial analys av tillgänglighet, fastigheter och arbetsmarknaden), som de båda tillhör. Här kan de till exempel få information om var människor bor och arbetar, men också om företags placering och branschtillhörighet.
Vad är syftet med er forskning?
– Eftersom det satsas mycket pengar på infrastruktur behöver vi veta mer om effekterna av dessa satsningar. Hur påverkar de individer, företag och arbetsmarknaden?
Hur hoppas ni nå ut?
– Bland annat hoppas vi kunna synas på konferensen Real Estate Research Conference, som varje år arrangeras av Malmö universitet liksom på Business Arena, som också äger rum varje år. Framöver kan vi kanske även gästa något av CFFF:s frukostmöten. Vi kommer också att använda våra partners nätverk, för att sprida resultaten till deras intressenter. Såklart siktar vi också på att publicera oss i vetenskapliga journaler.
Hur ser tidplanen ut?
– Om vi får pengar, så kommer beskedet troligen före årsskiftet. I så fall startar vi forskningen 2021 och bedriver den i tre år framåt. Om vi inte får pengar från KK-stiftelsen söker vi andra finansiärer eller påbörjar forskningen ändå, med den skillnaden att den då kommer att pågå under längre tid.
Hur kommer ni att arbeta?
– Vi är två involverade forskare med relativt liknande profiler, som kommer att arbeta kvantitativt, via exempelvis statistiska analyser. Dessutom har Tyréns en anställd forskare, som kommer att komplettera med kvalitativa analyser.
– Mer konkret vill vi bland annat undersöka om närheten till en tågstation kan vara viktigare för de företag och branscher som kräver mer kvalificerad arbetskraft. Det kan vi dels göra genom att rent statistiskt se var företagen ligger och även dela in dem i olika branscher. Dels kan vi komplettera med intervjuer och höra hur företagen resonerar.
Peter menar avslutningsvis att forskningen borde kunna intressera såväl företag, bland annat inom fastighetsbranschen, som olika nivåer av samhällsplanerande instanser, verksamheter och myndigheter. Forskningsprojektet ligger också i linje med CFFF:s ambition om att stödja projekt med mångvetenskapliga angreppssätt; dels genom att projektets två parter kompletterar forskarnas kompetenser och dels genom att olika typer av metoder används.
Här kan du läsa mer om Peter Karpestam och Désirée Nilsson.
/Lotta Solding