Vad händer när två länder, regioner eller system ska kopplas samman eller när en ny stadsdel med en ny tågstation tar plats i staden? Hur påverkas fastighetspriser och investeringar, vem flyttar hit och varifrån kommer de? Det är exempel på frågor som intresserar Magnus Andersson, docent i ekonomisk geografi på Malmö universitet.
Kopplingen mellan geografi och ekonomi har följt Magnus Andersson i merparten av hans vuxna liv. Som utbytesstudent i Thailand, både på gymnasie- och universitetsnivå, har han på nära håll både upplevt och studerat vad som händer när kulturer, länder, regioner och språk ”krockar”.
Magnus Andersson, docent Malmö universitet
År 2003 tog han sin examen i ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Det sista utbildningsåret tillbringade han vid Thammasat University i Bangkok, där han skrev en uppsats om infrastrukturinvesteringar och brobyggen mellan olika länder i Sydostasien. Han har också, i FN:s regi, arbetat med att utveckla godsflöden mellan Laos och Thailand. Även doktorandstudierna bedrevs i Thailand, där han var knuten till Handelshögskolan i Stockholm.
Urbana studier
Väl åter i Sverige började Magnus Andersson arbeta vid Lunds universitet och sedan vid Malmö universitet, på Institutionen för urbana studier.
– Jag är så glad att arbeta i den här miljön. Det som bland annat fick mig att välja Malmö universitet är det tydliga fokus som finns här på att arbeta med det omgivande samhället och använda kunskaper utifrån. Jag upplever att miljön och ledarskapet är öppna för olika perspektiv och jag uppskattar det tvärvetenskapliga synsättet, säger Magnus Andersson och tillägger:
– Både som lärare och forskare är det intressant att ha kontakt med den sektor där mina studenter kan komma att få arbete.
Inte lyckats fånga sektorn
När det gäller fastighetssektorn specifikt anser Magnus att forskarkåren inte riktigt lyckats fånga sektorn, trots att den är en av de största inom svensk ekonomi och trots att det i Sverige är förhållandevis enkelt att få fram utförlig statistik om hus- och fastighetsförsäljning, flyttmönster och så vidare.
– Fastighetssektorn har inte riktigt fått den uppmärksamhet från akademin som den borde ha fått. Det kan bero på att det krävs ett tvärvetenskapligt perspektiv för att titta på fastigheter. Men vi är på väg och här tycker jag att CFFF är en utmärkt plattform, som gör att jag enkelt kan få kontakt med branschen, säger han.
Bollplan och tolka resultat
Hur skulle samarbetet mellan fastighetsbranschen och forskarna kunna se ut eller fungera? Magnus Andersson ser framför sig att forskarna i större utsträckning än i dag skulle kunna agera bollplank samt vara med och tolka olika typer av resultat, kartor och analyser.
– Vi som forskare har ett ansvar för att öka och förbättra detta samarbete. Vi behöver i större utsträckning visa upp vad vi gör och vad vi tror att vi kan göra åt eller tillsammans med branschen. Vi måste visa på nyttan med att använda våra kunskaper; visa vilka typer av produkter vi kan vara med och arbeta fram samt vilken typ av kunskap och metoder vi kan bidra med. Både vi och branschen behöver bli bättre på att involvera varandra i olika processer, så att vi forskare sedan kan generera nyttig kunskap.
Vad är det bästa med att vara forskare?
– Det är att man får vara nyfiken. Att dessutom få vara det i en så här stabil och öppen miljö, som jag själv kan vara med och påverka och där det finns kollegor som tänker likadant, det känns riktigt bra.
Här kan du läsa mer om Magnus Anderssons forskning.
/Lotta Solding