Sammanfattning 2013-11-21:Rättvis hyressättning – för vem?

Det var stor uppslutning vid höstens sista frukostmöte, då CFFFs medlemmar fick möta Sonny Modig, före detta VD för MKB, och Hans Lind, professor vid KTH. De är båda två ledamöter i Handelskammarens nyinrättade Bokommitté och dagens tema var Rättvis hyressättning: för vem? Utgångspunkten var dagens system och fokus på hur det skulle kunna utvecklas för att bli mer rättvist ur både ett ägar- och konsumentperspektiv. Frukostmötet avslutades med stipendieutdelning för utmärkta examensarbeten till Rebecka Lundgren från Mah, Julia Malmsten och Johanna Larsson från LTH.

Sonny Modig, som idag är pensionär, men aktiv som fri debattör, inledde med att berätta om sin bakgrund från bland annat Bostadsverkets Bostadsfinansieringsgrupp, som nationell byggsamordnare, Byggkommissionen och Boverkets Byggkostnadsforum. Under åren 2007-2013 var Sonny VD för MKB, som har 23 074 lägenheter , vilket motsvarar 30% av hyresrätterna i Malmö. MKB är en av få aktörer i staden som bygger nya lägenheter varje år och frågan är varför det är så få som bygger när efterfrågan är så stor?

Malmö är en av landets städer med lägst hyresutveckling under de senaste 10 åren samtidigt som det här finns ett stort behov av att bygga nya bostäder.  Malmömodellen gav en balanserad hyressättning initialt och Sonny menar  att ju mer skillnaden ökar mellan betalningsviljan och den hyra man får ta ut, desto svårare är det att bygga nytt. Enligt ny lagstiftning från 2011 ska allmännyttan  drivas efter affärsmässiga principer och marknadsmässiga avkastningskrav, men hyreslagstiftningen har varit oförändrad under 100 år. Många gånger hör man att branschen borde bygga billigare, men nyproduktion är alltid dyrare oavsett standard och kvalitet. Subventioner är inte heller lösningen, då dessa tenderar att ”ätas upp” av ökade priser. Sonny menar att hyresregleringen ligger bakom bostadsbristen och man måste hitta nya sätt att arbeta och utreda riskerna med friare hyressättningen och försöka hitta nya möjligheter.
Hans Lind, professor vid KTH, fortsatte därefter med att konstatera att vi befinner oss i en allvarlig situation och att något måste göras.  Det behövs nya regler för bostadsbyggande, men också nya attityder från de inblandades sida där man inte alltid i första hand ser till sina egna intressen, utan till den större helheten. Ett led i att åstadkomma förändring är att sätta samman en grupp med ett antal kunniga personer med kunskap om vad som behöver göras och de politiska partierna för att komma fram till hur man ökar bostadsbyggandet.
Hans menade att beträffande en avreglering av hyresmarkanden, så är marknaden inte alltid god, man kan se till exemplet avreglering av taximarknaden och vad som hände då. Hyresregleringen kan man ta bort  först om det inte får några effekter och bostadsbyggandet måste också öka innan hyresregleringen kan ändras. När hyresreglering avskaffades i våra grannländer Norge och Finland hade den inte längre några stora effekter, eftersom bostadsbyggandet och efterfrågan var i balans. I grunden beror det låga bostadssbyggandet på annat. Hyrorna i nyproduktion är idag i stort sett marknadsmässiga, men det finns ej incitament att bygga nytt. I kommunerna bygger man inte billiga bostäder, man planlägger inte all mark utan pytsar ut lite mark i taget för att få bra betalt, vilket leder till sämre utnyttjande av marken.
Hur ska det då se ut på sikt? Hans föreslår fri hyressättning vid uthyrning till nybyggnation, men att de allmänna ockerreglerna behöver skärpas innan detta genomförs. Hyran följer sedan inflationen i 3  eller 5 år och om hyresgästen vill ha längre skydd får denna göra en egen överenskommelse med fastighetsägaren, dvs. en slags option. Men vilka rättigheter har de som idag bor i billiga attraktiva lägenheter? Ska vissa ha rätt att bo billigare än andra för evigt? Inte enligt Hans, men alla ska ha en rimlig tid att anpassa sig, säg under till exempel 5 års tid. Det kan då finnas skäl för tidsbegränsade ökningar i bostadsbidrag för vissa grupper, som kan finansieras med tidsbegränsade extra skatter.
Frukostmötet avslutades med många frågor och spännande diskussioner.
Nästa år inleder vi CFFF:s frukostmöten den 6 februari och den 10 april samt årsmöte den 15 maj.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  •