Vad händer i Malmö stad?

Vårens andra frukostmöte handlade om vad som händer i staden.  Första talare var Anna Bertilson, direktör Fastighets- och gatukontoret i Malmö stad, som reflekterade kring Malmö i framtiden. Under året har man tillsammans arbetat med att skapa en gemensam förvaltning, som är rustad för det Malmö som kommer. Anna menar att Malmö är hett och att ingen avmattning kan märkas vare sig gällande planering eller genomförande – fler vill verka och vara i Malmö, som kommer att ha en befolkningsmängd på 500 000 invånare år 2047 och vara en storstad för hela Skåne. Det kräver att man öppnar dialogen och tänker och planerar för ett Malmö på lång sikt, vilket innebär stora investeringar på 60-70 miljarder kronor.

Staden har många möjligheter med sitt läge nära kontinenten, befolkningssammansättningen och en bra infrastruktur med bland annat den nya Malmöpendeln och nya cykelbanor. Staden har heller inga större avstånd mellan de olika områdena samtidigt som det finns outnyttjade möjligheter med Malmö hamn. Anna talade om att skapa en tät och hållbar stad med kvalitet i stadsmiljön med värde för staden och menade att det är något som Malmö stad och fastighetsbranschen måste göra tillsammans.

Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, presenterade sedan den nya forskningsmiljön ”Studier i boende och välfärd”, som huvudsakligen är finansierad av Formas, MKB Fastighets AB och Förvaltnings AB Framtiden Göteborg. Det är en fortsättning på det tidigare forskningsprojektet ”Nyttan med allmännyttan”  och förhoppningen är att bli ledande inom forskning kring bostadsförsörjning och social bostadspolitik.

Den nya studiens syfte är bland annat att undersöka hur det går till när kommunala bostadsbolag försöker svara mot det blandningspolitiska uppdraget att ”främja en allsidig sammansättning av hushåll” och där ingår fyra nya doktorander: Kim Roelofs, Linnea Lindemann, Manne Mårtensson och Karina Villacura. Ytterligare projekt handlar om flyttkedjor, en segregationsöversikt över Malmö, SABO:s integrationsbarometer, lärlabb om rådesutveckling (MistraUrban Futures) och följeforskning kring social obligation för byggande av bostadsrätter med minskad kontantinsats i södra Rosengård (Vinnova/Trianon). I skriften ”Segregation och segmentering i Malmö” kommer man med stöd av ny statistikindelning (DESO), bland annat fram till att Malmös segregationsmönster består i stora drag, men att staden inte är mer segregerad än övriga storstäder – men mycket fattigare. Samtidigt är den  etniska segregationen  är mindre i Malmö. Allt detta illustreras med hjälpa av kartor över Malmö och om du vill läsa mer om tar du del av Martin Granders presentation via länken MG CFFF SBV 4 april 2019.

/Ann-Charlotte Lyvall