Vilken roll kan dialog – och bottenvåningar – spela för socialt hållbara stadsdelar?

Hur kan dialoger göra hållbar innovation möjlig i fastighetsbolag? Det är en av forskningsfrågorna i ett projekt som drivs gemensamt av Malmö universitet, Centrum för fastighetsföretagande, Helsingborgshem, HSB Malmö, YCAP och Stena Fastigheter. I höstas bjöds en rad branschaktörer in till samtal och workshop om dessa frågor.

Workshopen inleddes med att Caroline Wigren Kristoferson, professor i Urbana studier på Malmö universitet, gav oss en kort presentation av det aktuella forskningsprojektet. Forskningen, som finansieras av KK-stiftelsen, bygger på tre centrala forskningsfrågor:

  1. Hur kan fastighetsbolag skapa hållbara boenden genom dialog?
  2. Vilka dialoger skapar vilka värden för intressenter?
  3. Hur kan dialogarbete fungera som en holistisk lärandemetod för innovation i fastighetsbolag?

Inför workshopen hade några av deltagarna intervjuats, för att ge input till både forskningen och dagens samtal. Två av de intervjuade fanns på plats. Först mötte vi Carin Daal, ansvarig för social hållbarhet och kommunikation på Stena Fastigheter. Hon berättade om hur Stena resonerat i sin satsning på Mitt Möllan, där vi denna eftermiddag befann oss.

Inte vi som ska bestämma
– Det här är en fantastisk bottenvåning att göra något av. När vi tog över platsen funderade vi över vilka som vill vara här, vad platsen kan erbjuda och vad vi kunde göra. Framför allt insåg vi snabbt att det inte var vi som skulle bestämma hur platsen skulle formas, sa hon och fortsatte:

– Vi insåg att de som finns här borde få vara med i processen. Vi ville ha ett underifrånperspektiv och själva kliva lite åt sidan. Sen kanske ni undrar om det är en bra affär att äga och driva Mitt Möllan. Och då är väl svaret nja … men om vi skulle lämna den så tror vi att det hade varit sämre för platsen.

Carin berättade att en stor styrka i arbetet varit det lokala ”community” som skapats här. Att de, tillsammans med Stena, format en hållbar profil och även skapat platsens ”kultur”.

– Vi är inte färdiga här. Det är en otroligt spännande plats, som vi stöttar. Nu funderar vi bland annat över hur vi ska locka hit fler, exempelvis danskar eller fler boende.

Det kreativa ekosystemet
Därefter fick vi lyssna till Harald Stjerna, som arbetar som kulturlots på Malmö stad. Han pratade bland annat om att vad det är som gör att människor vill bo i en stad och tryckte på att det kreativa ekosystemet kan skapa inflyttning och intresse för en stad.

– Men det är inte bara staden som skapar detta ekosystem. Många av de verksamheter som ingår i de kreativa näringarna är dock hotade i dag. Jag ser en stor risk att vi tappar en del av dessa aktörer, vilket skulle kunna innebära att vi lämnar plats för extrema krafter och att stadens varumärke riskerar att sänkas. Därför gäller det att skydda det kreativa ekosystemet, sa han och avslutade:

– Vad är det som gör en stad levande? Vilka är lokomotivet i en sådan rörelse? Är det fastighetsbolagens uppgift att skapa en ”kul stad” eller vems ansvar är det? Den här dialogen behöver föras!

Fem trendspaningar
Därefter fick vi ta del av fem trendspaningar från Elsa Le Ber, doktorand vid Malmö universitet, inom forskarskolan ASSURE. Tio doktorander vid tre lärosäten och RISE har precis antagits här, för att vara med och utveckla ny kunskap om hållbar renovering och omställning av byggnader, kvarter och stadsdelar.

Elsa berättade helt kort om Aspern Seestadt i Wien, där en stadsutvecklingsbyrå ansvarar för att hyra ut bottenvåningar. Hon pratade också om Vauban i Freiburg, där de arbetar med innovativa former för deltagande i stadsplanering samt om Hovås i Göteborg, där en fastighetsägare erbjuder föreläsningar och utbildningar för att bygga nätverk och skapa gemenskap.

Sedan visade Elsa en bild på ett ”tvättstuge-café” i Tokyo och gav oss olika exempel på dubbel användning av lokaler. På Bantorget 2 i Lund finns till exempel en lokal som dagtid rymmer ett kontorskollektiv, som på kvällar och helger lämnar plats för kulturella aktiviteter.

Därefter inleddes själva workshopen. Klicka här om du vill läsa mer om den.

Låter det här som spännande samtal och frågor? Vill du delta i forskningsprojektets fortsättning? Hör i så fall av dig till caroline.wigren@mau.se

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet som nämns i texten.

/Lotta Solding