Deltagarna satt redan runt fyra ”lunchbord”, där diskussionen fortsatte efter de inledande anförandena. De tre frågor som diskuterades här och även lyftes i den stora gruppen var:
- Berätta om möjligheter och goda exempel på dialog och/eller användning av bottenvåningar.
- Vilka utmaningar och hinder finns i den här utvecklingen?
- Hur kan vi arbeta framåt? Eller mer konkret: skulle bottenvåningarna kunna vara ett ”case” att arbeta med i utvecklingen av socialt hållbara stadsdelar. Skulle det vara värdefullt att skapa en Malmömodell?
Samtalen tog snabbt fart. Som exempel på den första frågan, om möjligheter och goda exempel, nämndes bland annat Café Nydala, som fått viss hyresreducering för att de ansågs vara en ankarhyresgäst och därmed bidra till platsen.
Kedja för coworking
Någon annan nämnde att det i Norge finns en kedja eller ett nätverk av coworking-platser, där det är möjligt att teckna ett abonnemang och därmed få ett ”kontorsbidrag” från sin arbetsgivare. I och med att kedjan består av flera coworking-platser kunde de som tecknat abonnemang välja mellan ett antal olika arbetsplatser.
I en annan grupp diskuterades möjligheten att bilda en samfällighet eller ett speciellt bolag, där fler skulle kunna gå ihop om ägandet av bottenvåningar. Vi fick också veta lite mer om hur Föreningscenter Nobelvägen 21 fungerar, där ett antal föreningar gått samman i en paraplyorganisation.
Därefter diskuterades utmaningar och hinder. Här lyftes till exempel hindret (eller myten?) att det inte går att sänka hyran, momsfrågan, lagstiftningens stelhet och myndigheters långa handläggningstider, bristen på engagemang samt slutligen den eviga frågan om läge, läge, läge.
Samfällighet eller stiftelse?
I den avslutande diskussionen kom en rad frågor upp. Någon grupp borrade ner sig i frågan ifall samfällighetslösningen var bra eller inte samt vilka utmaningar som fanns med den. En annan grupp lyfte en stiftelselösning. Ytterligare andra pratade om att det ofta är stor skillnad om det är en bostadsrättsförening eller ett fastighetsbolag som äger bottenvåningarna.
En fastighetsägare sa så här:
– Vi vill ha verksamheter som skapar flöden, men vi har ju inte alltid lyxen att välja. Som jag ser det har fastighetsägare ett stort ansvar för att skapa samhället. Vi har haft många diskussioner om vad bottenvåningar ska fyllas med och här gäller det att vara lyhörd. Men ibland är det svårt att uppfylla de önskemål vi får.
Frågan om att ”rätt hyresgäster” i bottenvåningarna kan bidra till att öka en fastighets värde eller inte lyftes på nytt. Exemplet Beyond Us i Malmö beskrevs kort. Detta var ett pop-up-test som Vasakronan genomförde, för att göra platsen (Södertull) mer attraktiv och för att det skulle bli lättare att hyra ut kontorsytorna i fastigheten. I denna satsning blev Beyond Us en slags ambassadör. ”Om ingen vill flytta in i en lokal så får vi kanske betala för att en viss aktör gör det. Det handlar om att sälja en vision och att vara engagerad”, sa Vasakronans representant.
Vikten av engagemang
Många höll med om vikten av engagemang. Och någon poängterade att det är viktigt med engagemang som kommer underifrån, att det är äkta och trovärdigt samt att det växer fram organiskt. I de lägena går det ofta att skapa något kreativt, ansåg någon annan. Som exempel nämndes Brandstationen och Oceanhamnen i Helsingborg samt Universitetsholmen och Media Evolution i Malmö.
Martin Grander från Malmö universitet fick slutordet:
– När det gäller frågan om vi skulle skapa en Malmömodell eller inte så skulle vi till exempel kunna studera ett case där det inte har fungerat med bottenvåningar och ett annat där det har lyckats. Då kan vår roll på universitetet vara att kartlägga, sammanställa och analysera det material som samlas in.
Känner du att det här låter som spännande diskussioner? Vill du delta i forskningsprojektets fortsättning? Hör i så fall av dig till: caroline.wigren@mau.se