Det går en tydlig röd tråd genom Oscar Palmgrens val av utbildning, ända från gymnasiet fram till dagens arbete inom forskarskolan ASSURE – en önskan om att gestalta och designa byggnader utifrån teknisk prestanda. Och han verkar fast bestämd att fortsätta på den inslagna vägen.
– Det är väldigt kreativt att få gestalta byggnader. Teknik är också spännande, jag gillar den mixen. Att mycket av det som vi kallar miljövänligt också kommer från den tekniska prestandan gör det inte sämre. Detta sätt att gestalta byggnader och levnadsmiljöer tilltalar mig, förklarar han.
Oscar växte upp i Mörrum i Blekinge. Det hindrade honom inte från att välja ett gymnasieprogram i Hässleholm, dit han sedan pendlade dagligen i tre år. Han gick på teknikprogrammet, med inriktning samhällsbyggande och miljö. Därefter läste han en kandidatutbildning på LTH, på Campus Helsingborg. En utbildning som även den kombinerade arkitektur och byggteknik.
Sedan följde ytterligare två år på Campus Helsingborg, på mastersprogrammet Energi och miljöeffektiva byggnader.
Data- och prestandadriven design
– Utbildningen bestod av 100 procent data- och prestandadriven design. Mycket handlade om att förstå de lokala klimatförutsättningarna och hur vi skulle designa en högpresterande byggnad utifrån de data eller simuleringar som vi gjort, förklarar Oscar och fortsätter:
– Det är jätteintressant hur till exempel tillgången till dagsljus och god inomhusmiljö påverkar hur vi mår i byggnader. Det kan till exempel handla om saker som våra stressnivåer samt vår alerthet och förmåga att fokusera. Byggnadsprestandan har sedan i sin tur en inverkan på klimatpåverkan. Att låta dessa värden styra designen är också ett växande intresse i dag.
Oscar bestämde sig under masterutbildningen för att han ville doktorera. Men först ville han arbeta lite, för att landa och se vad han ville fördjupa sig i. Under drygt två år arbetade han därför på en miljökonsultbyrå i Malmö. När han fick möjlighet att hoppa in på forskarskolan ASSURE, en halvår efter sina forskarkollegor, tvekade han inte.
Öppna frågeställningar
– Det jag saknade som konsult var de öppna frågeställningarna. Och inom akademin är de ju själva grejen. Jag ville också lära mig mer om byggnadsfysiken bakom konverterade byggnader. Det känns jättekul att jag har fått möjlighet arbeta med det jag tycker är intressant, säger Oscar och tillägger:
– Vi måste bli bättre på att förädla, ta vara på och omvandla befintliga byggnader. Det ser jag som ett fundamentalt mål för att vi ska uppnå våra miljömål.
Vad ska din forskning fokusera på?
– Jag försöker konkretisera det mer och mer. Det jag tagit mig an hittills är att försöka förstå de stora konverteringsmönstren i Sverige. Just nu arbetar jag med en stor och systematisk analys, som täcker in större delen av det svenska byggnadsbeståndet. Vad vi vet vi har detta inte gjorts på denna skala tidigare. Jag vill få syn på hur konverteringsmönstren ser ut, analysera dem och sedan försöka utröna vilka behov och användningsområden vi har i dag samt se vilka omvandlingar vi kan och behöver göra.
Vad hoppas du uppnå på sikt?
– Jag hoppas verkligen kunna fortsätta att ha fokus på byggnadsfysikaliska aspekter. Den tekniska frågan är helt unik för varje projekt och det är ofta komplext att förstå själva strukturen. Därefter gäller det att se i vilket skick den byggnadstekniska och fysikaliska prestandan är, alltså hur fukt- och värmestrasport, energibehov, klimatpåverkan och inomhusmiljö fungerar. Att utgå från denna kunskap för att sedan omvandla byggnader till dagens behov och krav – det lockar mig, säger Oscar och tillägger:
– Jag hoppas enkelt uttryckt kunna bidra till att förstå förutsättningarna för befintliga byggnader och vad de kan betyda för framtida konverteringar. Det gäller att hitta brytpunkten och förstå vad varje byggnads förutsättningar betyder för framtida möjligheter. Jag vill att det ska vara lite lättare att ta mer underbyggda designbeslut tidigare i omvandlingsprocesser.
Har du något du vill framföra till CFFF:s medlemmar?
– Jag är bland annat intresserad av branschens erfarenheter när det gäller hinder och svårigheter i konverteringar av byggnader. Jag skulle också vilja göra fallstudier och få förslag på kommande konverteringsprojekt. Det hade varit väldigt spännande att granska den tekniska prestandan på en viss byggnad för att sedan se hur olika lösningar skulle kunna se ut, jämfört med en rivning.
/Lotta Solding
Fakta
Forskarskolan ASSURE (Adaptation of urban Space through SUstainable Regeneration) är ett samarbete mellan RISE, Malmö universitet, Lunds universitet/Lunds Tekniska Högskola och Uppsala universitet/Campus Gotland samt en rad partner: Framtidskoncernen, Vasakronan, Stena Fastigheter AB, HSB Malmö, Krook & Tjäder Arkitekter AB, Structor projektledning Malmö AB, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Eurac Research Institute for Renawble Energy, Centrum för Management i Byggsektorn och Centrum för fastighetsföretagande. Satsningen finansieras av Formas.
Här kan du läsa mer på RISE:s hemsida och på Malmö universitets hemsida