Vilken roll spelar fastighetsföretagare för framtidens citylogistik?

Årets sista frukostmöte inleddes med en redovisning om ett innovationsprojekt om hållbara godstransporter och följdes av en paneldiskussion om samma ämne. I den lyftes både hopp och viss frustration – några menade att utvecklingen går för långsamt.

– Det känns som att vi har haft samma positioner i tio år, men mycket är redan på plats och vi kan göra saker tillsammans. Frågan om hållbara transporter är kanske inte lika akut i Malmö som i Stockholm, men det ger oss världens möjlighet att fixa saker i tid för att få det att funka, sa paneldeltagaren Johan Wedin från Move by Bike.

Morgonens panel, från vänster: Eric Sjöstedt (Vasakronan), Patrik Widerberg och Max Andersson (Malmö stad), Patrik Sahlqvist (AkkaFrakt) och Johan Wedin (Move by bike).

Vi återkommer till paneldebatten, först en liten glimt av vad Jack Lu berättade. Han är projektledare för innovationsprojektet Hållbara transporter och fastighetsföretagande i urban miljö (HITS), som drivs av CLOSER, vid Lindholmen Science Park i Göteborg. (Här kan du ladda ned Jacks presentation.)

– En anledning till att projektet startade är att godstransporterna är alldeles för ineffektiva i dag. Därför ville vi undersöka samlastning och off peak-lösningar, inledde Jack.

HITS startade 2020 och är nu inne i den tredje och sista fasen, som avslutas i december 2026. Projektet är ett samarbete mellan forskare, Stockholms stad samt ett antal fastighetsägare och logistikföretag.

Samlastning utanför city
Jack berättade bland annat om en pilot, där fyra fastighetsägare och deras hyresgäster (företag och butiker) i ett stort kvarter i centrala Stockholm deltog. Testet gick ut på att samlasta alla leveranser utanför city, för att sedan låta elbilar leverera paketen nattetid till de deltagande fastighetsägarnas lokaler. Alla leveranser fanns därmed på plats direkt på morgonen.

– Vi levererade 770 kollin under pilotperioden, vid 122 leveranstillfällen. I genomsnitt hade kunderna 28 procent färre leveranstillfällen än i vanliga fall, där den bästa låg på hela 50 procent färre leveranstillfällen. Många av deltagarna fick också insikter om sitt ohållbara beteende när det gäller transporter, sa Jack.

För att pilotprojektet ska kunna skalas upp, både i storlek och på fler platser, krävs en rad investeringar och att åtgärder genomförs avalla involverade.

Förändra rutiner och beteenden
–Vi menar att det är möjligt att skapa en långsiktigt hållbar affär utifrån vår pilot. Men satsningen måste göras långsiktig och värdedriven samt bygga på ett nära samarbeta mellan hubboperatör och fastighetsägare. För hyresgästernas del, alltså butikerna och företagen, handlar det om att förändra sina rutiner och beteenden. Vi ser också att fastighetsägare och logistikföretag gynnas mest av den här utvecklingen. De måste dock kroka arm och samarbeta för att driva utvecklingen framåt, sa Jack och fortsatte:

– Fastighetsägarna har en avgörande roll i utvecklingen. De kan till exempel vara med och sätta spelreglerna tillsammans med kommunen. De kan också påverka sina hyresgästers beteenden och ställa krav på tjänsteleverantörerna.

Därefter tog paneldebatten vid, här följer några av de synpunkter som lyftes fram.  

Patrik Widerberg och Max Andersson från Malmö stad berättade att de arbetar med en strategi för Malmös stadskärna. När den är antagen ska ett samverkanskontrakt tas fram, som kan testa och skala upp olika lösningar.

Bättre förutsättningar än Stockholm
– Vi är på gång och kommer att växla upp det här arbetet, som vi tror har stor potential. Vi har korta avstånd i Malmö och därmed bättre förutsättningar än till exempel Stockholm, sa Max.

– Vi kan absolut skapa förutsättningar, men den här typen av satsningar behöver bära sig på sikt och det vet vi inte än om de gör, sa Patrik.

– Leverantörer och fastighetsägare behöver samarbeta för att utvecklingen ska ta fart. Branschen är redo att ställa om när efterfrågan på fossilfria och tysta leveranser ökar. När det kommer till cityhubbar tycker vi inte att alla fastighetsägare ska uppfinna hjulet själva. Jämför i stället med aktörer som redan kan samlastning, transporter och har befintlig infrastruktur. Det reducerar kostnaderna avsevärt, sa Patrik Sahlqvist på AkkaFrakt.

– Jag tror på den här utvecklingen, men känner samtidigt frustration över att så lite händer. En avgörande fråga är vem som ska betala ”den sista milen” in till stan, för den vill inte åkarna släppa, sa Eric Sjöstedt på Vasakronan.

Behöver finansiering
Panelen fick också ställa frågor till Jack. En av dem handlade om hur den ekonomiska situationen för projektet ser ut när stödet från Vinnova är över.

– Vi jobbar på att kunna skala upp, men vi behöver hitta en fungerande affärsmodell för att kunna fortsätta. Vi behöver få in fler hyresgäster och mer avfallshantering i projektet. Med mer ökad volym kan kostnaderna minska, sa Jack.

Sista ordet går till Jacks HITS-kollega Joanna Dickinson.

– Vi har undersökt om det finns kringtjänster som kan göra samlastning mer attraktiv och mer ekonomiskt hållbar för hyresgäster. När det gäller de etablerade godsmottagningarna som vi har tittat på använder sig fastigheternas hyresgäster redan av olika kringtjänster, så där är potentialen liten. När det däremot gäller etablering av kontrakt med nya hyresgäster bör man kunna erbjuda samlastning och kringtjänster i ett paket, så att kringtjänsterna kan bära en del av kostnaden för samlastningen, sa hon och tillade:

– Jag menar dessutom att staden behöver ställa fler krav, till exempel när det gäller markanvisningar och miljözoner. Det kan skapa förutsättningar som främjar efterfrågan på samlastning.

/Lotta Solding