Hållbarhetsarbete, hållbarhetsredovisning, hållbara lån och hållbar finansiering. Runt dessa frågor cirklade CFFF:s frukostmötet den 27 februari. Vi fick först ett bankperspektiv på frågorna via Karin Björk från Swedbank, därefter ett redovisnings- och affärsmässigt perspektiv via Boel Hansson och Katarina Rittfeldt från Grant Thornton.
Karin Björk inledde morgonen med att kort kommentera EU:s justerade förslag rörande CSRD (Corporate Sustainablity Reporting Directive), EU-taxonomin och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive), som troligtvis snart kommer att gå igenom.
– Vi lever i en orolig tid, men Swedbank tror stenhårt på omställning och minskade utsläpp, CSRD eller ej och oavsett vad som sker. Vår grundhållning är att det finns en rad fördelar med att arbeta och rapportera enligt CSRD. Rätt hanterat leder detta arbetssätt bland annat till en bättre utbildad styrelse och företagsledning samt en bättre bolagsstyrning. Och vi kommer absolut att fortsätta erbjuda hållbara lån och hållbar finansiering, sa hon.
En av många förkortningar som användes denna morgon var ESG, som står för Environmental, Social and Governance. Eller kort sagt: hållbarhet. Swedbank erbjuder, likt andra banker, alltså hållbara lån eller ESG-lån.
Social hållbarhet och riskbedömningar
– Vi granskar företagets sektorspecifika risker och ESG-utmaningar vid kreditgivning. Men vi vill också se hur de mäter social hållbarhet, arbetar med energieffektivisering eller gör sina riskbedömningar när det gäller klimatförändringar, sa Karin och fortsatte:
– De ESG-faktorer som påverkar värderingen av fastigheter 2025 är: fastighetens energiklass, om fastigheten är miljöcertifierad, vilka risker och kostnader som går att koppla till klimatomställningsinitiativ, kostnader kopplade till föroreningar och slutligen social hållbarhet kopplat till upplevd trygghet och attraktivitet.
Karin berättade sedan lite om Swedbanks klimatmål samt hur de analyserar ESG-faktorer i relation till sina kunder. Hon poängterade att ESG-lån verkligen kan påskynda hållbarhetsomställningen och gick sedan igenom deras tre olika hållbara lån: gröna och sociala lån samt hållbarhetslänkade lån.
Tydlig koppling hållbarhet och finansiering
– Vi på banken ser en tydlig koppling mellan hållbarhet och finansiering. Vi uppmuntrar våra kunder att vara ambitiösa, transparenta och följa internationella marknadsstandarder, som CSRD. Utöver det gäller det att välja ut meningsfulla KPI-er. Vi tittar också efter vilka förflyttningar våra kunder har gjort och om deras verksamhet och rapporter granskas externt. Att göra en dubbel väsentlighetsanalys, som CSRD kräver, är också något vi starkt rekommenderar, avslutade hon.
Därefter fick vi en liten djupdykning i CSRD av Boel Hansson och Katarina Rittfeldt från Grant Thornton. De ställde inledningsvis frågan om man ska se CSRD som ett lagkrav som man ”måste” uppfylla eller som en möjlighet?
– Oberoende av reaktionerna på EU:s agerande runt CSRD, så kvarstår ju vårt klimatansvar. Så vårt korta råd är: framtidssäkra er verksamhet och fortsätt att arbeta med hållbarhet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är dessutom ett krav enligt årsredovisningslagen, sa Katarina.
Och Boel fyllde på:
Ett transparent sätt att rapportera
– Vi måste oavsett reglementen ställa om och i detta arbete är CSRD ett strukturerat och transparent sätt att rapportera på. En av tankarna bakom CSRD är att det ska bli lättare att jämföra bolag inom Europa, sa hon.
Katarina och Boel berättade lite mer om vilka som omfattas av lagkravet på hållbarhetsrapportering. Det kan du läsa mer om i deras presentation, som finns bilagd sist artikeln.
De gav oss också ännu en förkortning att hålla ögonen på, nämligen VSME, som står för Voluntary Standard for nonlisted Small and Medium-sized Enterprises. Eller på svenska Frivillig standard för SME, utvecklad av EFRAG. Denna standard trädde i kraft den 1 januari och kan vara värd att kolla upp.
Gör en dubbel väsentlighetsanalys!
Avslutningsvis underströk även Boel och Katarina vikten av att göra en dubbel väsentlighetsanalys och att ha god kontroll över sin värdekedja. Frågorna att besvara är alltså: var påverkar vi omvärlden mest och var blir vi mest påverkade av omvärlden? Dessa frågor ger svar på vem som bryr sig om vad ditt företag gör, vad de bryr sig om mer exakt och vad det därmed är viktigt att arbeta vidare med.
– Våra svar på vilken nyttan är med att hållbarhetsrapportera är flera. Den snabbar till exempel upp er omställning, gör att ni enklare kan attrahera arbetskraft, ger er konkurrensfördelar och kan förbättra er riskhantering. Kort sagt: omställningen till en mer hållbar tillvaro behövs och att rapportera sitt hållbarhetsarbete är mer än ett lagkrav, avslutade de.
Här kan du ladda ned Karin Björks presentation och här kan du ladda ned Boel Hanssons och Katarina Rittfeldts presentation.
/Lotta Solding