På CFFF:s frukostmöte den 17 oktober presenterade forskare och representanter från tre olika fastighetsbolag ett nyligen avslutat forskningsprojekt. Ämnet för projektet och morgonen var: hur kan dialog bidra till ökad social hållbarhet i bostadsbolag och vilka är utmaningarna?
Morgonen inleddes med att Caroline Wigren-Kristoferson och Martin Grander kort presenterade projektets ramar och syfte. Martin Grander pekade bland annat på några av de utmaningar som ett bostadsföretag kan stöta på när det gäller dialogen med de boende.
– I dagsläget har vi stor bostadsbrist i många kommuner. Det kräver olika typer av dialoger med olika aktörer, ofta med människor som lever i pressade situationer. Trångboddheten kan vara stor och andrahandsuthyrning är vanligt. Om vi ser till hyresrätter så har andelen låginkomsttagare och utlandsfödda ökat, jämfört med andra boendeformer. Även det kräver olika typer av dialoger, sa Martin och fortsatte:
– Dessa utmaningar har i sin tur lett till en ökad segregation, utsatta områden och stor otrygghet och social oro för många som bor här. Utöver att ha en dialog med sina boende behöver fastighetsbolaget kanske också föra dialoger med exempelvis skolan, socialtjänsten och polisen.
Martin nämnde även andra typer av utmaningar som det är viktigt att ha en dialog om: renoveringar, underhåll, sophantering och nedskräpning.
Vad är dialog?
Därefter pratade Gustav Hägg helt kort om vad dialog egentligen är, vilka olika typer av dialoger som förekommer och vad som karaktäriserar en bra dialog.
– Det finns fem principer för bra dialog: ömsesidighet, empati, medveten närvaro, engagemang och risk eller sårbarhet. I projektet har vi diskuterat hur man ska förstå och omsätta detta i det vardagliga arbetet. Vi har dels diskuterat olika former och typer av dialoger, dels tagit inspiration av forskning som tagit fram en dialogtrappa, sa han.
Så tid för tre av bostadsföretagen att berätta om sina satsningar inom projektet. Först ut var Maria Nilsson från HSB Malmö. Hon beskrev deras satsning på ökad kommunikation och dialog med hyresgäster om sophantering.
Kommunikation om sophantering
– Vi började med att försöka hitta en tydlig och enhetlig kommunikation och skyltning i våra soprum. Vi diskuterade även vilka de verkliga sophanteringsproblemen var, vilka budskap vi vill lyfta fram och hur vi skulle kommunicera dem. Vi jobbade också med att knacka dörr och ha personal på plats i soprummen, berättade Maria och tillade:
– Satsningen har haft stor effekt. Vi har skapat engagemang, ökat trivseln i de aktuella områdena och sänkt vissa kostnader. Men, sorteringen över lag behöver fortfarande förbättras. Det vi också har lärt oss är att dialog tar tid, mycket tid.
Carin Daal från Stena Fastigheter gav oss sedan en glimt av hur de arbetar med dialog.
Behov av tydligare mål
– Vi har försökt på många olika sätt och upplever att det är svårt att få våra hyresgäster att komma på de möten och aktiviteter som vi bjuder in till. Vi har därför bland annat försökt med arbetssätt som boendedialog, boendeforum och att knacka dörr. Under projektets gång har vi till exempel diskuterat när det passar bäst att arbeta med kommunikation eller information och när dialog är mer lämpligt. Vi har också insett att dialog tar tid och att vi behöver ha tydligare mål för när vi ska använda dialog och när vi ska använda andra kommunikationsformer.
Sinna Broberg från Helsingborgshem berättad därefter hur de har arbetat med dialog, både i sina bostadsområden och i olika projekt och satsningar. De har använt olika typer av dialog, beroende på vilket ämne det rört sig om och även utifrån dialogtrappan.
– Vi har försökt se över våra olika behov av kommunikation och vad vill uppnå inom varje ämne eller område. Utifrån det har vi sedan satt våra mål och bestämt hur vi ska gå till väga. Det har varit bra att få tillgång till lite teori för att bättre förstå vad man gör, sa hon.
Lära av varandra
Slutligen öppnades det upp för allmän diskussion. Representanterna från de tre bostadsföretagen var eniga om att de uppskattat att vara en del av projektet. Utöver den kunskap de fått har de också tyckt om att få mötas och lära av varandra.
Carin Daal från Stena Fastigheter tryckte bland annat på att det är viktigt att inte bara se till dialogens utmaningar utan att också lyfta möjligheterna.
– Vi behöver arbeta med beteendefrågor tillsammans. Vi behöver också ställa oss frågan vad vi kan vinna på samarbete och dialog samt även tillsammans fundera på vart vi ska ta oss, i stället för att bara se utmaningarna, sa hon.
/Lotta Solding
Fakta /Hållbara staden: Hur kan dialoger möjliggöra hållbar innovation i fastighetsbolag?
Forskningsprojektet har drivits av följande forskare på Malmö universitet: Caroline Wigren-Kristoferson (projektledare), Martin Grander, Gustav Hägg, Kenneth Mølbjerg Jørgensen och Karin Staffansson Pauli. I satsningen har också representanter från Helsingborgshem, Stena Fastigheter, HSB Malmö och Ycap deltagit, samtliga medlemmar i CFFF. Projektet har finansierats av KK-stiftelsen.
Här kan du läsa mer: https://mau.se/forskning/projekt/den-hallbara-staden/