Kunskap som konkurrensfördel i fastighetsföretagandet

[et_pb_section bb_built=”1″][et_pb_row][et_pb_column type=”1_4″][et_pb_image _builder_version=”3.0.106″ src=”https://cfff.se/wp-content/uploads/2012/06/SofiaPemsel.jpg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” always_center_on_mobile=”on” force_fullwidth=”off” show_bottom_space=”on” /][et_pb_text _builder_version=”3.0.106″ background_layout=”light”]

Sofia Pemsel, doktorand LTH

[/et_pb_text][et_pb_image _builder_version=”3.0.106″ src=”https://cfff.se/wp-content/uploads/2012/05/gunnar200.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” always_center_on_mobile=”on” force_fullwidth=”off” show_bottom_space=”on” /][et_pb_text _builder_version=”3.0.106″ background_layout=”light”]

Gunnar Blomé, doktorand, Malmö högskola

[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”3_4″][et_pb_text _builder_version=”3.0.106″ background_layout=”light”]

Syftet med studien är att studera hur kunskap bidrar till värdehöjande aktiviteter i fastighetsföretag. Målsättningen var att skapa förståelse för hur aktiviteter för att främja kunskapsspridning uppfattas i fastighetsbolagen samt vad som motiverar individer att dela med sig av sin kunskap. En första fråga är varför man bör dela med sig av sin kunskap? På den frågan finns det egentligen fyra olika svar beroende på personlighet: vad som är mitt är ditt (man ser alltså sin egen kunskap som något naturligt att dela med sig utav till sina kollegier), man får ersättning för att dela med sig, moralisk vilja till jämställdhet och dela med sig till personer av högre rang.

För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 16 frågor som skickades ut till 140 företag där 71 valde att svara på enkäten. Ur studien kunde Sofia och Gunnar konstatera att respondenterna ansåg sig ha tillräcklig kunskap om tekniken i sina fastigheter samt om sina kunder. Däremot kunde de själva konstatera att de hade brister avseende ledarskap och grupprocesser. Studien kunde även visa att de former för kunskapsspridning som främst användes i företagen var telefon och möten. Däremot så användes mentorskap, utvärderingar, benchmarking, policydokument och guidelines i mindre utsträckning för detta. Det som främst motiverade respondenterna till kunskapsspridning var för att kunna göra ett bra jobb

samt för att få möjlighet att göra mer utmanande saker i framtiden. Anmärkningsvärt här är att ingen svarade att möjlighet till högre län eller liknande påverkade deras beslut. Den nytta som respondenterna framförallt såg med att arbeta med kunskapsspridning var att företaget kan spara pengar. 44% av respondenterna svarade att de trodde på ökade kostnader för företaget på grund av bristande kunskapsspridning.

De slutsatser som kan dras av studien är att framförallt:

  1. Företagen behöver matcha kunskapstypen med adekvata kunskapsspridningsaktiviteter.
  2. Företagen kan tjäna pengar på att använda bättre anpassade incitament för kunskapsspridning.
  3. Om 1 & 2 görs kan detta troligtvis minska de ökade kostnaderna.

[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]