Frukostmötet bjöd på två teman: Först ”Kunskap som konkurrensfördel i fastighetsföretagandet” vilket följdes av ”Ny Plan- och bygglag”
Gunnar Blomé, doktorand Malmö högskola, och Sofia Pemsel, doktorand Byggproduktion LTH, föredrog Kunskap som konkurrensfördel i fastighetsföretagandet.
Syftet med den studie Sofia och Gunnar hade genomfört var att studera hur kunskap bidrar till värdehöjande aktiviteter i fastighetsföretag. Målsättningen var att skapa förståelse för hur aktiviteter för att främja kunskapsspridning uppfattas i fastighetsbolagen samt vad som motiverar individer att dela med sig av sin kunskap.
En första fråga är varför man bör dela med sig av sin kunskap? På den frågan finns det egentligen fyra olika svar beroende på personlighet:
Vad som är mitt är ditt, man ser alltså sin egen kunskap som något naturligt att dela med sig utav till sina kollegier.
Man får ersättning för att dela med sig
Moralisk vilja till jämställdhet
Dela med sig till personer av högre rang
För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 16 frågor som skickades ut till 140 företag där 71 valde att svara på enkäten.
Ur studien kunde Sofia och Gunnar konstatera att respondenterna ansåg sig ha tillräcklig kunskap om tekniken i sina fastigheter samt om sina kunder. Däremot kunde de själva konstatera att de hade brister avseende ledarskap och grupprocesser.
Studien kunde även visa att de former för kunskapsspridning som främst användes i företagen var telefon och möten. Däremot så användes mentorskap, utvärderingar, benchmarking, policydokument och guidelines i mindre utsträckning för detta. Det som främst motiverade respondenterna till kunskapsspridning var för att kunna göra ett bra jobb samt för att få möjlighet att göra mer utmanande saker i framtiden. Anmärkningsvärt här är att ingen svarade att möjlighet till högre län eller liknande påverkade deras beslut.
Den nytta som respondenterna framförallt såg med att arbeta med kunskapsspridning var att företaget kan spara pengar. 44% av respondenterna svarade att de trodde på ökade kostnader för företaget på grund av bristande kunskapsspridning.
De slutsatser som kan dras av studien är framförallt att:
Företagen behöver matcha kunskapstypen med adekvata kunskapsspridningsaktiviteter.
Företagen kan tjäna pengar på att använda bättre anpassade incitament för kunskapsspridning.
Om 1 & 2 görs kan detta troligtvis minska de ökade kostnaderna.
Önskar man ta del av Gunnar och Sofias paper så går det att hämta på länken här: Kunskap som konkurrensfördel
Thomas Enckell, partner, Trägårdh Advokatbyrå, föredrog ämnet Ny PBL
Nya PBL trädde i kraft den 2 maj 2011. Tidigare Plan-och bygglagen kom 1987 och ersatte då bl.a. dåvarande Byggnadslagen. De grundläggande syftena med 1987 års PBL, vilka även genomsyrar den nya lagen, var bl.a. att decentralisera besluten till kommunerna och att öka medborgarinflytandet. Sedan 1987 har den dåvarande lagen regelbundet ändrats, inte minst efter EU inträdet, vilket medfört en lag som blivit svåröverskådlig och otydlig.
Med den nya lagen vill man framförallt skapa en enklare och mer effektiv planerings- och beslutsprocess. Dessutom är avsikten att skapa en ökad förutsägbarhet för såväl enskilda medborgare som företag.
De stora nyheterna i lagen, förutom att den rent språkligt moderniserats samt fått en ny struktur, är:
Tekniska egenskapskrav för byggnadsverk tas in i PBL
Översiktsplanen ska vara aktuell och ständigt uppdateras
Detaljplanen tydliggörs och konsekvenser för enskilda ska redovisas samt fastighetsplanen tas bort.
Framtagandet av Detaljplanen underlättas för att skapa bättre förutsättning för konkurrens. Dessutom stipuleras det att planbesked ska ges inom 4 månader
Bygglov, rivningslov och marklov ska ges inom 10 (+10) veckor. Dessutom så ska villkorsbesked ges.
Slutbesked kommer att krävas innan ibruktagande får ske
De tre avgifter som idag finns kommer till att samlas under en avgift istället.
Lagstiftarens ambition är att den nya Plan- och Bygglagen ska resultera i färre överklaganden och processer för domstolarna. För kommunerna så blir processerna tydligare. Däremot så medför det inledningsvis nya rutiner och större utbildningskrav mm för att på sikt resultera i effektivare handläggningsprocesser. Detta kommer till att medföra nya arbetsuppgifter samt ett ökat personalbehov. För företagen ska åtgärderna leda till lägre kostnader totalt även om det blir en kostnadsökning i form av avgifter till kommunen. Företagen får dessutom en säkrare, tydligare och mer förutsägbar process. Konkurrensen på marknaden ska öka likaså kvalitén på byggnadsverk.
Vilken effekt lagen får på den kommersiella fastighetsmarknaden är för tidigt att säga. Med största sannolikhet kommer skillnaderna mellan olika kommuner att vara stora. En del tillämpningsproblem kommer säkert att dyka upp. Exempelvis kan regleringen rörande slutbevis och det användningsförbud får konsekvenser vid ex etappvisa byggnationer och inflyttningar. Undantaget i lagen lär komma att nyttjas flitigt och aktörerna på marknaden lär komma att reglera frågor rörande tillträde och ansvar på ett nytt sätt.
En indirekt konsekvens av den nya Plan- och Bygglagen är att i samband med dess implementering så har en massiv utbildningsinsats gjorts. På detta vis har myndigheter, domstolar och allmänhet erhållit en större kunskap rörande plan- och bygglagsfrågor än tidigare.
Vill ni läsa mer om nya Plan- och bygglagen så kan ni göra det på:
Glöm inte att vi arrangerar Studentafton på temat ”Talent management” med Christian Nyhlén från Mercuri Urval den 8/11 klockan 17.00
Nästa frukostmöte, Framgångsrikt varumärkes byggande, är den 24/11.
Hoppas vi ses
Peter Palm och Ann-Charlotte Lyvall