Hur tar vi oss snabbare mot Parisavtalets klimatmål och hur leder vi tillsammans mot en hållbar fastighetsbransch? Att använda redskapet Reduction Roadmap är ett sätt, en ökad kunskapsdelning ett annat. Något som står helt klart är att det är bråttom – och att fler måste våga ta på sig ledartröjan i stället för att tro att ”någon annan” ska sänka branschens CO2-avtryck.
Detta var några av de frågor som stod i centrum under ett seminarium som CFFF (Centrum för fastighetsföretagande) och cmb (en dynamisk prakademi för samhällsbyggare) arrangerade den 13 mars. Engagemanget för frågorna var stort, vilket både presentationer, deltagarnas frågor och de avslutande reflektionerna vittnade om.
Kort sammanfattat gav seminariet oss å ena sidan en bild av det extremt akuta läget för klimatet och att vi tillsammans snabbt måste sänka branschens CO2-avtryck. Å andra sidan fick vi flera positiva signaler på att det händer mycket i branschen. Vi fick olika förslag på vägar framåt och fick ta del av konkreta exempel på återbruk samt konvertering av byggnader och stadsdelar. Här följer korta nedslag i eftermiddagens olika programpunkter.
Forskarskola som vill transformera samhället
– Framtidens byggda miljöer är redan byggda. Det vi behöver göra nu är att anpassa den befintliga bebyggelsen. Vi på forskarskolan ASSURE vill bidra till att transformera samhället, för att kunna bevara befintliga byggnader och skapa nya hållbara miljöer, sa Kristina Mjörnell, projektledare för forskarskolan.
ASSURE (Adaptation of Urban Spaces through Sustainable Regeneration) har tio doktorander som tillsammans utvecklar ny kunskap om hållbar renovering och omställning av byggnader, kvarter och stadsdelar. Forskarskolan drivs av Uppsala, Lunds och Malmö universitet tillsammans med RISE samt ett antal myndigheter och partners. Kristina Mjörnell presenterade forskarskolans doktorander och deras pågående forskning. Två av dem fanns på plats för att berätta vad de gör just nu.
Återbruk av byggmaterial och konvertering av byggnader
Filip Ericssons forskning fokuserar på återbruk av byggmaterial. Han vill bland annat bidra till en tydligare definition av återbruk samt ge en bild av var den svenska bygg- och fastighetsbranschen befinner sig, hur återbruket går till samt vilka hinder och möjligheter branschens aktörer upplever.
– Många av dem jag har pratat med efterlyser tydligare rådgivning och direktiv. De undrar också vems ansvar det är att driva de här frågorna, sa han.
Oscar Palmgrens forskningsfokus är konvertering, det vill säga att anpassa äldre byggnader till dagens behov och ge dem en ändrad användning. Oscar har studerat 140 av de 20 000 fastigheter som konverterades under 2010-talet. En tredjedel av dem var industrier, som oftast konverterats till kontor. En annan tredjedel var kontor, som konverterats till framför allt bostäder.
– Femtio procent av de konverterade fastigheterna omvandlas till just bostäder, vanligtvis studentlägenheter och äldreboenden, men även till vanliga bostäder, sa Oscar.
Reduction Roadmap
På plats för att presentera verktyget Reduction Roadmap var Maria Tjäder och Nike Rosvall från Arkitekterna Krook & Tjäder. Initiativet är ursprungligen danskt och gör nu sitt inträde i Sverige, med ambitionen att se till att vår klimatpåverkan ligger i nivå med klimatvetenskap och Parisavtalet. Vi fick ta del av olika beräkningsmodeller, med väldigt olika utfall.
– Om vi ska uppnå målet om en uppvärmning på max på 1, 5 grader får vi en väldigt skarp kurva, för det är inte många år kvar till 2030. Boverket däremot gör sina beräkningar i form av en trapp-modell, fram till 2045. Om vi ska rätta oss efter deras beräkningar landar vi på tre gånger så mycket utsläpp. Sveriges lagar och utsläppsnivåer går inte i takt, sa Maria Tjäder.
Nike berättade sedan om två projekt som Krook & Tjäder nyligen har varit med om att transformera – Malmö Börshus och delar av Eons före detta kontorsbyggnader i Malmö.
– Inventeringsprocessen tar tid och det bästa är att göra den före skisstadiet. Då finns det pengar att tjäna in på sikt. Vi har också insett att det ofta är lika dyrt att förädla gamla produkter som att köpa nya. Men att det ändå är nödvändigt att fortsätta förädla, sa Nike Rosvall och fortsatte:
– Vi uppmanar alla att göra robusta planer och ritningar, både vid konvertering och nyproduktion. Våra byggnader ska ju fungera under lång tid. Tänk robust och skapa flexibilitet. Ett annat medskick är att det är viktigt att inte bara reglera utsläpp per kvadratmeter – vi behöver en cirkulär bransch!
Spritfabriken i Eslöv
En byggnad som är under stor transformation är Spritfabriken i Eslöv, något Kristina Forslund, vd på Eslövsbostäder, berättade om. Byggnaden är över 120 år gammal och turerna kring dess omvandling har varit lång och svängig, men nu ägs den av Eslövsbostäder som också driver transformationen.
– Vårt mål är att sätta Eslöv på kartan. Visionen är att skapa 55 moderna lägenheter och 45 garageplatser samt nya kontor för Eslövsbostäder. Vi vill värna historien, arbeta hållbart med återbruk och samtidigt möta framtiden, sa hon.
Kristina berättade att de hittills har återvunnit mellan 60 och 70 procent mer än de hade planerat och att de därmed har sparat 400 ton koldioxid. 60 procent av fasadytan är bevarad och runt 70 fönster har renoverats och bevarats. Men transformationen har blivit väldigt dyr. Den ursprungliga kalkylen på 480 miljoner kronor i projekteringskostnader hade vid årsskiftet 2024/2025 stigit till 525 miljoner.
– Vi har verkligen satt Eslöv på kartan, så det målet har i uppnått. Vi har tagit emot många studiebesök, hållit föreläsningar och 10 akademiska arbeten följer oss. Vi har också ett nytt återbruksprojekt på gång och har höjt vår egen kompetens inom området. Det har varit en lång resa, men vi tar gärna på oss ledarrollen i samhällsutveckling, avslutade Kristina.
Svårt få ekonomi i återbruk
I ett avslutande panelsamtal reflekterade Lotta Strömgren Jönsson (CFFF), Sofia Lagerblad (Stena Fastigheter) och Ulla Janson (LTH) om hur vi bäst leder mot en hållbar fastighetsbransch. De pratade inledningsvis om svårigheterna med att få ekonomi i återbruk och vikten av en ökad kunskapsspridning.
– Vi behöver bland annat reda ut vad som är Boverkets respektive kommunernas mandat i de här frågorna. Och vi forskare behöver bli bättre på att överföra vår kunskap till branschen, sa Ulla Janson.
– Från vår sida har vi lärt oss att det är oerhört viktigt med en hög närvaro under en omvandlingsprocess, att verkligen finnas till hands. En annan fråga är hur vi ska lyckas skala upp dessa projekt och öka spridningen, sa Sofia Lagerblad.
Samtalet övergick till att handla om hur vi skulle kunna börja räkna på andra värden än pengar. Kan vi börja använda CO2-budgetar? Hur kan vi utmana och våga mer? Och vilka aktörer har just nu den största utmaningen i branschen?
En gemensam utmaning
– Det här är en gemensam utmaning för såväl kommuner, myndigheter, fastighetsbolag som byggare, sa Lotta Strömgren Jönsson.
– Jag tycker att många behöver bli tuffare. Varför inte erbjuda existerande eller tomma kontor i stället för att bygga nytt, sa Ulla Janson.
Avslutningsvis återkom vi till frågan som många branschaktörer ställde till doktoranden Filip Ericsson: Vems ansvar är det egentligen att driva frågorna om återbruk och transformation?
Alla var rörande överens om att alla i branschen har ett ansvar. Både var och en personligen, men också ett gemensamt ansvar att ta upp dessa frågor i olika sammanhang. Våga pusha och driva på framåt! Mer samarbete inom och över branscher och sektorer samt ökad transparens och öppenhet efterfrågades också.
/Lotta Solding
Här kan du se en och ladda ned en presentation om Filip Ericssons forskning. (PPT)
Här kan du se och ladda ned Kristina Mjörnells presentation om ASSURE. (Pdf)
Här kan du se och ladda ned en presentation om Reduction Roadmap. (Pdf)